ADHD är en av de mest omtalade neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna, men också en av de mest missförstådda. Många tror fortfarande att ADHD bara handlar om att vara rastlös, stökig eller ha svårt att sitta still. I verkligheten är ADHD mycket mer komplext än så.

ADHD påverkar ofta uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, känsloreglering, motivation, planering och vardagsstruktur. För vissa är svårigheterna tydliga utåt. För andra märks de nästan inte alls – men tar enormt mycket energi på insidan.

I Sverige har antalet ADHD-diagnoser ökat kraftigt de senaste åren. Socialstyrelsen rapporterade att andelen barn och unga med ADHD-diagnos ökade med uppemot 50 procent mellan 2019 och 2022. År 2022 hade 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i Sverige en ADHD-diagnos, enligt siffror som Karolinska Institutet lyfter i sin genomgång av diagnosökningen.

Samtidigt uppskattas ADHD finnas hos omkring 2–3 procent av den vuxna befolkningen. Många vuxna, inte minst kvinnor, får sin diagnos sent i livet eller går länge utan att förstå varför vardagen alltid har krävt så mycket mer energi än för andra.

Här går vi igenom 10 vanliga missförstånd om ADHD – och vad som ofta ligger bakom.

1. "ADHD betyder att man inte kan koncentrera sig"

Det här är ett av de vanligaste missförstånden.

ADHD betyder inte att en person aldrig kan koncentrera sig. Många med ADHD kan tvärtom fokusera extremt intensivt på sådant som är intressant, stimulerande eller meningsfullt. Det som ofta är svårt är att styra uppmärksamheten med viljan.

Det handlar alltså inte bara om koncentrationsförmåga – utan om reglering av koncentration.

En person med ADHD kan ha svårt att fokusera på en enkel administrativ uppgift, men samtidigt fastna i timmar i ett specialintresse, ett kreativt projekt eller ett spel. Detta kan ibland misstolkas som lathet eller ovilja, när det i själva verket handlar om hur hjärnan prioriterar stimulans och motivation.

2. "ADHD handlar bara om överaktivitet"

Många förknippar ADHD med ett barn som springer runt, pratar mycket eller har svårt att sitta still. Det kan absolut vara en del av ADHD, men långt ifrån alla har en tydlig yttre hyperaktivitet.

Hos vissa visar sig ADHD mer som:

• inre rastlöshet
• tankar som går snabbt
• svårigheter att komma igång
• mental trötthet
• glömska
• problem med struktur och planering

Hos vuxna kan hyperaktiviteten ofta förändras från fysisk rastlöshet till en mer inre känsla av stress, otålighet eller konstant mental aktivitet.

Det är därför ADHD ibland missas, särskilt hos personer som inte stör omgivningen men själva kämpar mycket.

3. "ADHD är bara ett barnproblem"

Tidigare trodde många att ADHD växte bort med åldern. Idag vet vi att ADHD ofta finns kvar genom hela livet, även om symtomen kan förändras.

Ett barn med ADHD kan ha svårt att sitta still, vänta på sin tur eller komma ihåg skolmaterial. En vuxen med ADHD kan istället kämpa med:

• att passa tider
• att betala räkningar i tid
• att hålla ordning hemma
• att planera arbetsuppgifter
• att hantera stress
• att avsluta projekt
• att reglera energi över dagen

Hjärnfonden skriver att ADHD finns hos omkring 2–3 procent av den vuxna befolkningen. Samtidigt är många vuxna fortfarande odiagnostiserade, särskilt personer som lärt sig maskera sina svårigheter under lång tid.

4. "Personer med ADHD är lata"

Det här är ett av de mest skadliga missförstånden.

Många personer med ADHD anstränger sig enormt mycket, men får ändå höra att de är lata, slarviga eller oansvariga. Problemet är ofta inte brist på vilja, utan svårigheter med det som brukar kallas exekutiva funktioner.

Exekutiva funktioner handlar bland annat om att:

• planera
• prioritera
• komma igång
• hålla fokus
• växla mellan uppgifter
• avsluta det man påbörjat
• komma ihåg flera steg samtidigt

En person med ADHD kan mycket väl vilja göra något, förstå varför det är viktigt och ändå inte lyckas komma igång. Det kan skapa skuld, skam och en känsla av att aldrig räcka till.

Rätt stöd, tydliga rutiner, visuella hjälpmedel, påminnelser och anpassningar kan därför göra stor skillnad.

5. "ADHD syns alltid utanpå"

ADHD syns inte alltid.

Vissa personer med ADHD är utåtriktade, impulsiva och energiska. Andra är tysta, högpresterande och mycket bra på att dölja sina svårigheter.

Särskilt flickor och kvinnor kan ibland ha en ADHD-profil som inte stämmer med den stereotypa bilden. De kan vara mindre utåtagerande men istället kämpa med inre stress, oro, överanpassning, perfektionism, trötthet och svårigheter att få ihop vardagen.

Det kan leda till att diagnosen upptäcks sent – ibland först i vuxen ålder, efter år av utmattning, ångest eller känslan av att "alla andra klarar vardagen bättre".

6. "ADHD betyder att man alltid är impulsiv"

Impulsivitet är ett vanligt symtom vid ADHD, men det ser olika ut från person till person.

För vissa handlar impulsivitet om att avbryta, säga saker innan man hunnit tänka färdigt eller fatta snabba beslut. För andra kan det handla om känslor – att reaktionerna kommer snabbt och starkt.

ADHD kan påverka känsloreglering. Det betyder att frustration, glädje, ilska, besvikelse eller oro kan kännas mycket intensivt. Det betyder inte att personen överdriver. Det betyder att hjärnan kan ha svårare att bromsa, sortera och reglera känsloreaktioner i stunden.

Det här är en viktig del av ADHD som ofta glöms bort.

7. "ADHD är en trenddiagnos"

Det är sant att ADHD-diagnoserna har ökat kraftigt i Sverige. Men det betyder inte automatiskt att ADHD är en trend eller att diagnosen saknar grund.

Socialstyrelsen har visat att andelen barn och unga med ADHD-diagnos ökade kraftigt mellan 2019 och 2022. Karolinska Institutet har också lyft flera tänkbara förklaringar till ökningen, bland annat ökad kunskap, ökad medvetenhet, förändrade krav i skolan och samhället samt att fler söker hjälp.

Det är alltså mer rimligt att se ökningen som ett tecken på flera samverkande faktorer, snarare än att avfärda ADHD som en trend.

Samtidigt är det viktigt att utredningar görs noggrant. Koncentrationssvårigheter kan också bero på stress, sömnbrist, oro, trauma, depression eller andra faktorer. En ADHD-diagnos ska därför alltid bygga på en professionell bedömning.

8. "Man behöver inte hjälpmedel om man har ADHD – man behöver bara skärpa sig"

För många med ADHD räcker det inte att "skärpa sig". Tvärtom kan sådana kommentarer förstärka skam och stress.

Hjälpmedel och strategier kan vara avgörande för att vardagen ska fungera bättre. Det kan handla om enkla saker som:

• timer
• checklistor
• visuella scheman
• fidgetprodukter
• tyngdprodukter
• påminnelser
• tydlig förvaring
• brusreducerande hörlurar
• produkter som hjälper kroppen att få lagom stimulans

För vissa kan ett taktilt hjälpmedel i handen göra det lättare att lyssna. För andra kan tydlig struktur minska stressen inför vardagens krav.

Hjälpmedel handlar inte om att göra någon beroende av stöd. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar.

9. "ADHD är bara negativt"

ADHD kan innebära stora utmaningar, men det är inte hela bilden.

Många personer med ADHD beskriver också styrkor som:

• kreativitet
• energi
• problemlösningsförmåga
• spontanitet
• stark drivkraft
• nyfikenhet
• förmåga att tänka annorlunda
• intensivt engagemang när något känns meningsfullt

Problemet uppstår ofta när miljön inte är anpassad. En person som fungerar dåligt i en strikt, stillasittande och oflexibel miljö kan fungera mycket bättre i ett sammanhang där rörelse, variation, tydlighet och kreativitet får plats.

ADHD handlar därför inte bara om individen – utan också om miljön runt omkring.

10. "Alla med ADHD fungerar likadant"

ADHD ser olika ut hos olika personer.

Två personer kan ha samma diagnos men helt olika behov. Den ena kanske behöver rörelse, stimulans och variation. Den andra kanske behöver lugn, tydliga rutiner och färre intryck.

ADHD kan också förekomma tillsammans med andra diagnoser eller svårigheter, exempelvis autism, språkstörning, dyslexi, ångest, sömnproblem eller motoriska svårigheter.

Därför finns det ingen universallösning som passar alla. Det viktigaste är att förstå individens behov och hitta strategier som faktiskt fungerar i vardagen.

Sammanfattning: ADHD är mer än koncentrationssvårigheter

ADHD handlar inte om lathet, bristande uppfostran eller ovilja. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur hjärnan reglerar uppmärksamhet, impulser, aktivitetsnivå, motivation och känslor.

När vi förstår ADHD bättre blir det också lättare att skapa rätt stöd.

För vissa handlar det om struktur. För andra om rörelse, återhämtning, sensoriska hjälpmedel eller tydligare vardagsrutiner. Ofta är det kombinationen av kunskap, förståelse och praktiska verktyg som gör störst skillnad.

På NPFbutiken finns vi för att bidra till just detta: en vardag som fungerar bättre för personer med ADHD, autism och andra NPF-diagnoser.

Vi tror inte på att människor ska behöva passa in i en mall.

Vi tror på rätt stöd, rätt förståelse och rätt hjälpmedel – för en vardag som fungerar, för alla.

Vanliga frågor om ADHD och vanliga missförstånd

Är ADHD en sjukdom?

Nej. ADHD är inte en sjukdom utan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det innebär att hjärnan fungerar och bearbetar information på ett annorlunda sätt.

ADHD kan innebära utmaningar inom områden som uppmärksamhet, impulskontroll, planering, tidsuppfattning och känsloreglering, men många personer med ADHD har också styrkor som kreativitet, nyfikenhet, energi och förmågan att tänka utanför ramarna.

Är personer med ADHD lata?

Nej. Ett av de största missförstånden kring ADHD är att svårigheter med att komma igång, planera eller slutföra uppgifter beror på lathet.

ADHD påverkar bland annat hjärnans exekutiva funktioner – de funktioner som hjälper oss att organisera, prioritera, komma igång med uppgifter och hålla kvar fokus.

Många personer med ADHD anstränger sig mycket mer än omgivningen ser.

Kan personer med ADHD koncentrera sig?

Ja. ADHD innebär inte att en person saknar förmåga att koncentrera sig. Många med ADHD kan tvärtom uppleva hyperfokus, där de koncentrerar sig mycket intensivt på sådant som känns intressant eller stimulerande.

Utmaningen handlar ofta om att styra och reglera uppmärksamheten, inte om att sakna koncentrationsförmåga.

Kan vuxna ha ADHD?

Ja. ADHD finns ofta kvar genom hela livet. Många vuxna lever med ADHD och vissa får sin diagnos först i vuxen ålder.

Hos vuxna kan ADHD bland annat visa sig genom svårigheter med:

• planering och struktur
• att komma ihåg möten och tider
• att avsluta uppgifter
• att hantera ekonomi och administration
• att reglera stress och känslor

Är ADHD vanligare hos pojkar än hos flickor?

Historiskt har fler pojkar fått en ADHD-diagnos, särskilt under barndomen. En anledning är att pojkar oftare har en mer utåtagerande symptomprofil med tydlig hyperaktivitet och impulsivitet.

Flickor kan oftare ha mer inre svårigheter, exempelvis ouppmärksamhet, stress, oro och överanpassning, vilket kan göra att ADHD upptäcks senare.

Är ADHD en modern diagnos som har uppstått på senare år?

Nej. Beskrivningar av symtom som idag förknippas med ADHD har funnits i medicinsk litteratur i över hundra år.

Det som har förändrats är framför allt kunskapen om ADHD, hur diagnosen definieras och att fler personer idag får möjlighet att utredas och få rätt stöd.

Beror ADHD på dålig uppfostran?

Nej. ADHD orsakas inte av dålig uppfostran, för mycket skärmtid eller att någon har gjort något fel.

Forskning visar att ADHD har en stark genetisk koppling. Ärftligheten uppskattas vara omkring 70–80 procent, vilket gör ADHD till en av de mest ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna.

Samtidigt kan miljöfaktorer påverka hur symtomen uttrycker sig och vilka svårigheter en person möter i vardagen.

Kan personer med ADHD lyckas i skolan och arbetslivet?

Absolut. Många personer med ADHD studerar, arbetar, driver företag och lyckas inom en mängd olika områden.

Nyckeln är ofta att hitta strategier, rätt miljö och anpassningar som tar tillvara individens styrkor samtidigt som svårigheterna kompenseras.

Vilka hjälpmedel kan underlätta för personer med ADHD?

Olika personer behöver olika typer av stöd, men exempel på hjälpmedel och strategier kan vara:

• Fidgetprodukter och taktila hjälpmedel
• Timer och tidshjälpmedel
• Visuella scheman och checklistor
• Planeringshjälpmedel
• Brusreducerande hörlurar eller hörselkåpor
• Tyngdprodukter
• Tydlig förvaring och struktur i hemmet

Rätt hjälpmedel handlar inte om att förändra personen – utan om att skapa bättre förutsättningar i vardagen.

Har alla personer med ADHD samma svårigheter?

Nej. ADHD är en mycket individuell diagnos. Två personer med ADHD kan ha helt olika styrkor, utmaningar och behov.

Vissa har stora svårigheter med rastlöshet och impulsivitet, medan andra framför allt kämpar med koncentration, organisering och mental trötthet.

Därför är det viktigt att se människan bakom diagnosen och hitta lösningar som fungerar för just den personen.

Kan ADHD också innebära styrkor?

Ja. ADHD kan vara förknippat med många positiva egenskaper, även om det också kan innebära stora utmaningar.

Många personer med ADHD beskriver exempelvis:

• hög kreativitet
• nyfikenhet
• stark problemlösningsförmåga
• energi och drivkraft
• spontanitet
• förmåga att tänka annorlunda
• förmåga till djup koncentration vid intressanta aktiviteter

Det är viktigt att komma ihåg att ADHD inte enbart handlar om svårigheter – det handlar också om ett annorlunda sätt att fungera och uppleva världen.

Sammanfattning

Kunskap är ett av de viktigaste verktygen för att minska fördomar kring ADHD. Många vanliga föreställningar – som att personer med ADHD är lata, ouppfostrade eller saknar vilja – stämmer inte med dagens forskning.

Med ökad förståelse, rätt anpassningar och praktiska hjälpmedel kan personer med ADHD få bättre förutsättningar att använda sina styrkor och hantera sina utmaningar.

På NPFbutiken vill vi bidra till ökad kunskap och erbjuda produkter som kan göra vardagen enklare – för en vardag som fungerar för alla.