Avskärmningsskärm i klassrummet – arbetsro utan att stänga ute

En penna rullar över bordet. Någon öppnar dörren. En klasskamrat letar efter ett sudd och två andra börjar viska längst bak. För många elever är det bara sådant som händer i ett klassrum. För andra blir varje rörelse och detalj en ny sak som hjärnan behöver sortera.

Då kan en avskärmningsskärm vara ett enkelt och konkret stöd. Den skärmar av delar av synfältet och gör arbetsytan tydligare. Men skärmen är inte en universallösning, och den ska inte bli en vägg mellan eleven och undervisningen. Skillnaden ligger ofta i hur den introduceras, var den placeras och om användningen följs upp.

Här går vi igenom hur en avskärmningsskärm i klassrummet kan användas med eftertanke.

Vad gör en avskärmningsskärm?

En bordsplacerad skärm minskar mängden rörelse och visuella detaljer som syns från elevens plats. Den kan också rama in skrivbordet och signalera: här är arbetsytan, här börjar uppgiften.

Det kan vara hjälpsamt vid exempelvis:

• enskilt läs- eller skrivarbete,
• uppgifter som kräver uthållig koncentration,
• prov och kartläggningar,
• stunder då klassrummet är extra rörligt,
• eller när eleven behöver hjälp att komma igång.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, lyfter att vissa elever vid behov kan behöva arbeta i mindre grupp, bakom skärm eller mer avskilt. Myndigheten betonar samtidigt helheten: den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön hänger ihop. En lugnare plats hjälper alltså inte mycket om instruktionen fortfarande är otydlig eller uppgiften känns oöverblickbar.

Börja med frågan: vad är det som stör?

Det är lätt att börja i produkten. Börja hellre i situationen.

Är det rörelser i periferin som drar blicken? Är det ljudet? Är uppgiften för stor? Saknas en tydlig startpunkt? Eller är eleven redan så trött att ytterligare koncentration blir orimlig?

En avskärmningsskärm påverkar framför allt den visuella miljön. Den dämpar inte automatiskt prat, stolsben eller ventilation. Den förklarar inte en uppgift och den skapar inte motivation på egen hand. När orsaken blir tydligare är det lättare att avgöra om skärmen är rätt stöd, eller bara en liten del av lösningen.

Placeringen avgör mer än man tror

Ställ inte bara fram skärmen och hoppas på det bästa. Prova placeringen tillsammans med eleven.

Eleven behöver vanligtvis kunna se läraren, tavlan eller den information som hör till uppgiften. Skärmen ska inte göra det svårare att be om hjälp. Den ska stå stabilt, lämna tillräckligt med arbetsyta och inte skymma gångvägar. Tänk också på ljus och reflexer; en mörk arbetsplats bakom en hög skärm kan bli tröttande på ett helt annat sätt.

I vissa situationer fungerar en skärm framtill och på sidorna. I andra räcker det att skärma av den mest rörliga sidan. Minsta effektiva avskärmning är ofta en bra utgångspunkt.

Gör stödet valbart när det är möjligt

Ett hjälpmedel fungerar bättre när personen som ska använda det förstår syftet och har inflytande. Fråga därför hur eleven upplever platsen och vad som händer med koncentrationen bakom skärmen.

Några elever vill använda skärmen under hela det enskilda arbetspasset. Andra behöver den bara de första tio minuterna för att komma in i uppgiften. Ytterligare någon föredrar en annan plats i rummet.

Det är också klokt att tänka på hur stödet presenteras inför gruppen. Anpassningar behöver inte göras till något märkvärdigt. Ett klassrum kan innehålla flera arbetsplatser och verktyg för olika behov, precis som det innehåller pennor med olika grepp och texter på olika nivåer. Olika är normalt.

Kombinera avskärmningen med tydlighet

Om arbetsminnet redan är belastat kan muntliga instruktioner försvinna fort, även i en lugnare vrå. Lägg därför gärna en kort instruktion på bordet:

1. Vad ska jag göra?
2. Vilket material behöver jag?
3. Hur länge ska jag arbeta?
4. Hur vet jag att jag är klar?
5. Vad gör jag om jag fastnar?

En enkel checklista, ett visuellt tidshjälpmedel eller en uppgift i taget kan vara minst lika viktigt som själva skärmen. SPSM rekommenderar bland annat begripliga instruktioner, visuellt stöd och hjälp att dela upp arbetsuppgifter.

När blir skärmen fel stöd?

En avskärmning ska underlätta deltagande, inte minska det. Var uppmärksam om eleven:

• missar genomgångar eller gemensamma instruktioner,
• känner sig utpekad eller bortplacerad,
• blir mer orolig när överblicken försvinner,
• får svårare att signalera att hjälp behövs,
• eller använder mycket energi till att hålla koll på vad som händer utanför skärmen.

Då kan placeringen behöva ändras. Kanske passar stödet bara för vissa moment. Kanske behövs en lugn arbetsplats med bättre överblick i stället. Det är inte ett misslyckande. Det är precis därför anpassningar ska provas och följas upp.

En enkel provperiod i sju steg

För att slippa gissa kan skolan göra ett litet, odramatiskt test:

1. Beskriv situationen där arbetsron brister.
2. Kom överens med eleven om när skärmen ska provas.
3. Välj en placering med fri kontakt till lärare och viktig information.
4. Lägg till en kort, tydlig instruktion för uppgiften.
5. Prova under en begränsad period, exempelvis en vecka.
6. Fråga eleven vad som blev lättare och vad som blev svårare.
7. Justera, behåll eller avsluta stödet.

Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Poängen är att skärmen får en tydlig uppgift och inte blir stående av gammal vana.

Arbetsro ser olika ut

För en elev är arbetsro ett helt tyst rum. För en annan är det att få ha samma plats varje dag. En tredje behöver rörelsepauser, en fjärde behöver färre synintryck och en femte behöver veta exakt när arbetet är slut.

En avskärmningsskärm kan göra verklig skillnad när den möter rätt behov. Den skapar inte koncentration ur tomma luften, men den kan minska sådant som konkurrerar om uppmärksamheten. Och ibland är just den lilla förändringen tillräcklig för att eleven ska kunna börja.

Hos NPFbutiken hittar du hjälpmedel för fokus, arbetsro och avskärmning för klassrum, läxläsning och andra miljöer där koncentrationen behöver få lite bättre förutsättningar.