Bildstöd fungerar inte av sig självt – så använder du pekprat i vardagen

Bildkorten ligger på bordet. De är tydliga, fina och valda med omsorg.

Ändå händer ingenting.

Ingen pekar. Ingen verkar riktigt förstå när korten ska användas. Till slut hamnar de i en låda tillsammans med andra saker som "borde ha fungerat".

Problemet behöver inte vara bildstödet. Ofta saknas själva introduktionen. Bilder är inte ett prov som användaren ska klara; de är ett språk som omgivningen behöver börja använda tillsammans med personen.

Ett enkelt sätt att göra det är pekprat.

Vad är pekprat?

Pekprat innebär att den vuxne pekar på en bild eller symbol samtidigt som ordet sägs. När du säger "dricka" pekar du på bilden för dricka. När du frågar om någon vill fortsätta eller ta paus visar och pekar du på de två alternativen.

Personen behöver inte peka tillbaka direkt. Först får hen se hur stödet används i ett riktigt sammanhang.

Habilitering & Hälsa beskriver pekprat, även kallat aided language stimulation, som viktigt när bild- och symbolkommunikation används. SPSM betonar samtidigt att AKK – alternativ och kompletterande kommunikation – kan hjälpa människor att förstå varandra och uttrycka känslor, åsikter och tankar. AKK kan komplettera tal eller, för vissa, ersätta talat språk.

Det är alltså mer än en samling bilder. Det är ett gemensamt sätt att kommunicera.

Börja där kommunikationen redan behövs

Det är lätt att göra en stor karta med allt från tandborstning till semester. Men ett omfattande system kan bli svårt att introducera, både för användaren och för de vuxna.

Börja hellre med en situation som återkommer ofta. Exempel:

• välja dryck vid mellanmålet,
• visa "mer" eller "klar",
• be om hjälp,
• välja mellan två aktiviteter,
• säga ja eller nej,
• eller visa behov av paus.

Två till fyra användbara symboler kan vara en bättre start än trettio som ingen hinner använda.

Visa utan att förhöra

Skillnaden mellan kommunikation och test är större än den först verkar.

Test: "Vilken bild betyder paus? Visa nu."
Kommunikation: "Du ser trött ut. Vi kan fortsätta eller ta paus." Den vuxne pekar på bilderna medan orden sägs.

I den andra situationen får bilderna ett syfte. De hjälper till att förstå ett verkligt val. Personen behöver inte prestera inför någon för att få tillgång till stödet.

Undvik därför att varje användning blir en fråga med rätt eller fel svar. Modellera i stället orden du själv använder. Peka på "klar" när aktiviteten avslutas. Peka på "hjälp" när du erbjuder hjälp. Peka på "vänta" när väntan faktiskt börjar.

Säg mindre och vänta lite längre

När någon behöver kommunikationsstöd är det frestande att fylla tystnaden med fler frågor.

"Vill du ha vatten? Eller mjölk? Du kan peka. Titta här. Vilken vill du ha?"

Men orden staplas snabbt. Prova i stället:

"Vatten eller mjölk?"

Peka på alternativen. Vänta.

Personen kan behöva tid för att titta, förstå, välja och sedan visa sitt svar. Väntan ska vara lugn, inte laddad. Om inget svar kommer kan du göra situationen enklare, erbjuda valet igen senare eller använda ett annat sätt att kommunicera.

Acceptera fler svar än ett pekfinger

Kommunikation kan synas på många sätt. En person kanske:

• tittar länge på en symbol,
• sträcker sig mot ett föremål,
• flyttar undan det som inte önskas,
• nickar eller skakar på huvudet,
• använder ett ljud, en gest eller ett ord,
• eller pekar med hela handen.

Bekräfta budskapet när det går att tolka rimligt: "Du tittar på äpplet. Du vill ha äpple." Peka samtidigt på bilden.

Målet är inte att tvinga fram en viss motorisk rörelse. Målet är att kommunikationen ska fungera.

Ha stödet där livet händer

Ett bildstöd som ligger i en pärm högst upp i bokhyllan är svårt att använda spontant.

Placera stödet där situationen uppstår:

• valbilder vid matplatsen,
• "hjälp", "paus" och "klar" vid arbetsbordet,
• känslor och behov på en tillgänglig tavla,
• en liten kommunikationspekare på nyckelring eller i ficka,
• och ett enkelt först–sedan-stöd nära vardagsrutinen.

Använd gärna samma symboler på flera platser. Men kom ihåg att ett stöd behöver vara tillgängligt även när personen är trött, stressad eller inte kan hämta det själv.

Använd bildstödet även när allt är lugnt

Det är svårt att lära sig ett nytt kommunikationssätt mitt i en konflikt eller överbelastning. Om bilderna bara tas fram när något redan har gått fel kan de dessutom börja förknippas med krav.

Pekprata därför under vanliga, odramatiska stunder:

"Nu är vi klara."
"Du valde musik."
"Först skor, sedan går vi ut."

När stödet känns bekant i lugnare lägen blir det lättare att hitta det när orden inte räcker till.

Följ personen – inte mallen

En bild som är självklar för en vuxen kan vara otydlig för någon annan. En symbol kan behöva bytas mot ett foto, ett skrivet ord eller ett verkligt föremål. Vissa personer använder tal, bilder, gester och text parallellt. SPSM beskriver just behovet av flera kompletterande kommunikationssätt.

Observera vad personen uppfattar och använder. För mer omfattande eller individuella kommunikationsbehov bör upplägget tas fram tillsammans med exempelvis logoped, specialpedagog eller habilitering.

Bildstödet är en inbjudan till samtal

Ett bra kommunikationsstöd gör inte personen mer tyst. Det ger fler vägar att säga något.

Så börja enkelt. Peka när du pratar. Använd stödet i verkliga situationer. Vänta på svaret och acceptera att det kan komma på olika sätt.

Det behöver inte se perfekt ut. Det behöver bli använt.

Hos NPFbutiken finns stöd för kommunikation, känslor och visuella vardagsrutiner. Välj utifrån personens kommunikationssätt och använd produkterna som en del av ett lyhört samspel.