Allt du behöver veta om sensoriska hjälpmedel vid ADHD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Uppdaterad 2026-07-14

Innehåll

• Vad är sensoriska hjälpmedel?
• Vad betyder sensorik?
• Hur fungerar våra sinnen?
• Varför upplever personer sinnesintryck olika?
• Vad är sensorisk bearbetning?
• Sensoriska hjälpmedel vid ADHD
• Sensoriska hjälpmedel vid autism
• Sensoriska hjälpmedel för barn
• Sensoriska hjälpmedel för vuxna
• Olika typer av sensoriska hjälpmedel
• Hur väljer man rätt hjälpmedel?
• Vanliga missuppfattningar
• Forskning om sensoriska hjälpmedel
• Vanliga frågor och svar

Vad är sensoriska hjälpmedel?

Sensoriska hjälpmedel är produkter som hjälper människor att hantera, reglera eller tillgodose sina sensoriska behov. De används framför allt av personer med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), men kan även vara värdefulla för personer utan någon diagnos.

Många förknippar sensoriska hjälpmedel med stressleksaker eller så kallade fidgets, men begreppet är betydligt bredare än så.

Sensoriska hjälpmedel omfattar allt från små handhållna produkter som ger taktil stimulans till tyngdtäcken, tugghjälpmedel, visuella hjälpmedel och produkter som underlättar kommunikation eller läsning.

Det gemensamma syftet är att hjälpa personen att:

• skapa lugn
• förbättra koncentrationen
• minska stress
• hantera sensoriska intryck
• reglera energi
• öka självständigheten i vardagen

För vissa innebär ett sensoriskt hjälpmedel att de lättare kan fokusera under en lektion.

För andra handlar det om att kunna vistas i en bullrig miljö utan att bli överväldigad.

För ytterligare någon kan det vara skillnaden mellan att kunna sitta kvar under ett möte eller behöva lämna rummet.

Det finns därför inget "bästa" sensoriska hjälpmedel.

Det bästa hjälpmedlet är alltid det som fungerar för den enskilda individen.

Vad betyder egentligen sensorik?

För att förstå varför sensoriska hjälpmedel kan vara så värdefulla behöver vi först förstå vad sensorik innebär.

Sensorik handlar om hur hjärnan tar emot, tolkar och bearbetar information från våra sinnen.

Varje sekund tar våra sinnen emot en enorm mängd information.

Vi ser.

Vi hör.

Vi känner.

Vi luktar.

Vi smakar.

Vi registrerar temperatur.

Vi känner kroppens rörelser.

Vi känner hur muskler och leder är placerade.

Vi känner hunger.

Trötthet.

Smärta.

Balans.

Hos de flesta människor sorterar hjärnan automatiskt bort en stor del av denna information.

Vi tänker exempelvis sällan på:

• hur kläderna känns mot huden
• ljudet från ventilationen
• att stolen trycker mot benen
• hur tung armen känns

Hjärnan filtrerar bort sådana intryck eftersom de oftast inte är viktiga.

För personer med ADHD eller autism fungerar denna filtrering ibland annorlunda.

Vissa intryck kan upplevas mycket starkare.

Andra märks knappt alls.

Det är därför två personer kan uppleva exakt samma miljö på helt olika sätt.

Våra åtta sinnen

Många lär sig i skolan att människan har fem sinnen.

Det stämmer inte riktigt.

Idag brukar man tala om minst åtta olika sinnessystem.

Syn

Synen hjälper oss att tolka omvärlden.

För vissa personer kan starka färger, blinkande lampor eller många visuella intryck bli mycket tröttande.

Andra söker istället visuella intryck och tycker om ljus, färger och rörelse.

Hörsel

Ljud påverkar oss olika.

En del reagerar mycket starkt på:

• dammsugare
• bestick
• klassrum
• restauranger
• höga röster

Andra behöver tvärtom ljud omkring sig för att kunna koncentrera sig.

Känsel (taktil perception)

Känseln handlar inte bara om beröring.

Den hjälper oss att avgöra:

• temperatur
• tryck
• vibrationer
• struktur
• smärta

Det är också därför många uppskattar olika typer av fidgets och sensoriska hjälpmedel.

Smak

Smaksinnet påverkar inte bara vad vi tycker om att äta.

Det samverkar med flera andra sinnen och kan spela stor roll vid sensorisk känslighet.

Lukt

Lukter kan skapa trygghet.

Men de kan också bli mycket överväldigande.

Många personer med autism beskriver att de känner dofter som andra inte ens lägger märke till.

Balanssinnet (vestibulära systemet)

Balanssinnet sitter i innerörat.

Det hjälper oss att avgöra:

• om vi står upp
• om vi snurrar
• om vi lutar
• hur kroppen rör sig

Barn som gillar att snurra, gunga eller hoppa söker ofta vestibulär stimulans.

Proprioception – kroppens GPS

Proprioception handlar om kroppens förmåga att känna var muskler och leder befinner sig.

Det är därför du kan röra näsan med stängda ögon.

När proprioceptionen fungerar annorlunda kan man:

• vilja trycka hårt
• krama hårt
• luta sig mot möbler
• bära tunga saker
• uppskatta tyngdtäcken

Det är också därför vissa sensoriska hjälpmedel bygger på just djupa tryck.

Interoception – kroppens inre signaler

Interoception är ett av de minst kända sinnena.

Det handlar om hur vi uppfattar signaler från kroppens insida.

Exempel:

• hunger
• törst
• trötthet
• smärta
• hjärtslag
• behov av toalettbesök

Forskning visar att många personer med autism upplever interoception annorlunda.

Det kan exempelvis innebära att man inte märker att man är hungrig förrän man blir mycket hungrig eller att man har svårt att identifiera kroppens stressignaler.

Därför reagerar människor olika på samma miljö

Har du någon gång undrat varför ett klassrum kan kännas helt normalt för en elev men nästan outhärdligt för en annan?

Eller varför vissa människor älskar stora köpcentrum medan andra blir utmattade efter tio minuter?

Svaret handlar ofta om hur hjärnan bearbetar sinnesintryck.

Sensorisk bearbetning är inte ett mått på intelligens.

Inte heller handlar det om att någon är "överkänslig".

Det handlar om att nervsystem fungerar olika.

En del personer registrerar fler detaljer.

Andra filtrerar bort mer information.

Vissa behöver mycket stimulans för att känna sig alerta.

Andra blir snabbt överstimulerade.

Det är därför samma miljö kan upplevas på helt olika sätt av olika människor.

Att förstå detta är ofta det första steget mot att hitta strategier och hjälpmedel som fungerar i vardagen.

Sensoriska hjälpmedel handlar inte om att förändra personen

Det är en vanlig missuppfattning att sensoriska hjälpmedel används för att "träna bort" vissa beteenden eller göra någon mer lik andra.

Så är det inte.

Syftet med sensoriska hjälpmedel är inte att förändra vem någon är.

Syftet är att skapa bättre förutsättningar för personen att fungera, må bra och delta i vardagen på sina egna villkor.

För vissa handlar det om att kunna sitta kvar under en lektion.

För andra om att orka handla mat.

För någon annan om att kunna fokusera på ett arbetsmöte.

Ett hjälpmedel löser sällan alla utmaningar, men rätt hjälpmedel kan minska belastningen och göra vardagen betydligt mer hanterbar.

Hur fungerar sensorisk bearbetning?

Alla människor använder sina sinnen för att förstå världen omkring sig.

Varje sekund tar hjärnan emot enorma mängder information från ögon, öron, hud, muskler, leder och kroppens inre organ. Den mesta informationen bearbetas automatiskt utan att vi ens tänker på det.

När du går genom ett köpcentrum registrerar hjärnan exempelvis:

• människor som går förbi
• musik från butiker
• doften från restauranger
• ljuset från skyltfönster
• temperaturen i lokalen
• kläderna mot huden
• hur hårt skorna sitter
• ljudet från ventilationen
• mobilen i fickan

Trots alla dessa intryck kan de flesta ändå hålla ett samtal eller fokusera på sin inköpslista.

Det beror på att hjärnan hela tiden prioriterar vilken information som är viktig och vilken som kan ignoreras.

Denna process kallas sensorisk bearbetning.

När hjärnan sorterar information

Man kan likna hjärnan vid en avancerad flygplats.

Varje sekund anländer tusentals "sensoriska flygplan".

Om flygledningen fungerar effektivt får varje flygplan rätt plats.

Vissa landar.

Andra skickas vidare.

En del ignoreras helt.

På samma sätt fungerar hjärnan.

Den sorterar:

• vad du ska lägga märke till
• vad du kan ignorera
• vad som kräver en reaktion
• vad som kan vänta

För de flesta sker detta helt automatiskt.

Men för många personer med ADHD eller autism fungerar sorteringen annorlunda.

Vad händer vid ADHD?

ADHD handlar om betydligt mer än att vara rastlös eller ha svårt att koncentrera sig.

Många personer med ADHD beskriver att hjärnan ständigt söker stimulans.

Det kan innebära att kroppen vill röra sig.

Händerna vill pilla på något.

Tankarna hoppar mellan olika saker.

Koncentrationen blir lättare när kroppen samtidigt får viss rörelse eller sensorisk stimulans.

Det är därför många omedvetet:

• knackar med fingrarna
• snurrar på pennor
• gungar med benen
• pillar på kläder
• tuggar på pennor
• vrider händerna

Det handlar sällan om att personen försöker störa.

Tvärtom kan dessa rörelser hjälpa hjärnan att hålla fokus.

Det är också därför många uppskattar olika typer av fidgets och sensoriska hjälpmedel.

Vad händer vid autism?

Autism innebär inte automatiskt att någon är överkänslig.

Det handlar snarare om att hjärnan kan bearbeta sinnesintryck på ett annorlunda sätt.

En del personer upplever:

• ljud mycket starkare
• ljus mycket starkare
• vissa material som obehagliga
• vissa lukter som intensiva

Andra märker knappt dessa intryck alls.

Vissa söker istället mycket sensorisk stimulans.

De kanske tycker om:

• djupa tryck
• tyngdtäcken
• snurrande rörelser
• repetitiva rörelser
• stark taktil stimulans

Det finns därför ingen "typisk autism".

Sensoriska behov varierar mycket mellan olika personer.

Överkänslighet och underkänslighet

När man pratar om sensorik används ofta två begrepp.

Sensorisk överkänslighet

Här reagerar nervsystemet mycket kraftigt.

Exempel:

Personen kan uppleva att:

• dammsugaren låter extremt högt
• kläder kliar
• etiketter gör ont
• parfym luktar väldigt starkt
• lysrör känns bländande

Det innebär inte att personen överdriver.

Hjärnan registrerar faktiskt intrycken annorlunda.

Sensorisk underkänslighet

Andra personer behöver istället mycket stimulans.

De kanske:

• söker rörelse
• gillar att hoppa
• gillar att snurra
• vill bära tunga saker
• tycker om hårda kramar

Det handlar inte om att de är "vilda".

Deras nervsystem behöver mer stimulans för att registrera information på ett sätt som känns lagom.

Samma person kan uppleva båda delarna

Det här är något många blir förvånade över.

Man kan vara:

väldigt känslig för ljud

men samtidigt

älska hårda kramar.

Man kan avsky:

vissa kläder

men samtidigt

gilla tyngdtäcken.

Man kan undvika:

parfym

men älska:

stark mat.

Sensoriska behov är därför mycket individuella.

Vad är stimming?

Ett ord som blivit allt vanligare är stimming.

Stimming kommer från engelska self-stimulatory behaviour.

På svenska används ibland uttrycket självstimulerande beteenden.

Det handlar om rörelser eller handlingar som hjälper personen att reglera sitt nervsystem.

Exempel:

• gunga
• snurra
• vifta med händerna
• klicka med en fidget
• snurra en ring
• tugga
• nynna
• trumma med fingrarna

Stimming är inte något negativt i sig.

För många är det ett naturligt sätt att:

• minska stress
• öka fokus
• hantera oro
• reglera energi
• skapa trygghet

Många människor stimmar faktiskt utan att tänka på det.

Vi klickar på pennor.

Snurrar håret.

Biter på naglarna.

Skakar med foten.

Skillnaden är främst hur mycket behovet finns och hur viktigt beteendet är för personens självreglering.

Hur kan sensoriska hjälpmedel hjälpa?

Sensoriska hjälpmedel fungerar olika beroende på personen.

De kan exempelvis hjälpa genom att ge:

Taktil stimulans

Exempel:

• mjuka material
• olika strukturer
• greppvänliga ytor

Det kan upplevas lugnande.

Proprioceptiv stimulans

Djupa tryck eller motstånd kan ge kroppen tydligare information om var den befinner sig.

Det är en anledning till att många uppskattar:

• tyngdtäcken
• tyngddjur
• handrullar
• produkter som kräver ett visst grepp

Oral stimulans

En del personer har ett starkt behov av att tugga.

Istället för att tugga på:

• pennor
• tröjärmar
• naglar

kan ett särskilt tugghjälpmedel ge en tryggare och mer hållbar lösning.

Visuell stimulans

Lugn rörelse eller visuella mönster kan hjälpa vissa personer att fokusera eller koppla av.

Motorisk stimulans

Många uppskattar att händerna får göra något samtidigt som hjärnan arbetar.

Det är en av anledningarna till att olika typer av fidgets blivit så populära.

Hjälpmedel är inte en universallösning

Det är viktigt att komma ihåg att sensoriska hjälpmedel inte behandlar eller botar ADHD eller autism.

De är inte medicintekniska produkter och passar inte heller alla på samma sätt.

Däremot kan rätt hjälpmedel bidra till att minska belastningen i vardagen och göra det lättare att hantera vissa situationer.

För många handlar det om små förändringar som tillsammans får stor betydelse – att kunna fokusera lite längre, känna sig lite lugnare eller orka en aktivitet som tidigare varit svår.

Det är därför valet av hjälpmedel alltid behöver utgå från individens egna behov, preferenser och vardag.

Olika typer av sensoriska hjälpmedel – vilken typ passar olika behov?

Det finns inget sensoriskt hjälpmedel som passar alla.

Två personer med samma diagnos kan ha helt olika sensoriska behov, olika preferenser och olika strategier för att skapa lugn eller bibehålla fokus.

Det är därför viktigt att välja hjälpmedel utifrån behovet, inte utifrån diagnosen.

Den här delen av guiden hjälper dig att förstå de vanligaste typerna av sensoriska hjälpmedel, hur de fungerar och när de kan vara användbara.

Fidgets – när händerna behöver något att göra

Den vanligaste typen av sensoriska hjälpmedel är olika former av fidgets.

En fidget är ett föremål som används med händerna för att ge diskret sensorisk stimulans.

För många personer blir det lättare att fokusera när händerna får röra sig samtidigt som hjärnan arbetar.

Det betyder inte att personen tappar koncentrationen.

Tvärtom beskriver många att de koncentrerar sig bättre.

Vanliga användningsområden:

• skolan
• universitet
• möten
• kontorsarbete
• väntrum
• resor
• telefonsamtal

Fidgets används både av barn och vuxna.

Exempel på olika typer av fidgets

Det finns många olika modeller.

Vissa klickar.

Andra snurrar.

Vissa är mjuka.

Andra ger motstånd.

Hos NPFbutiken finns exempelvis:

• Klickaren
• Viftis
• TystKula
• Snurrande Sensorisk Ring
• Stjärnformad Sensorisk Fidget

Alla fungerar på olika sätt.

Det handlar därför inte om vilken produkt som är "bäst" utan vilken som passar individens behov.

När passar en fidget?

En fidget kan vara ett bra alternativ när personen:

• pillar på naglarna
• tuggar på pennor
• har svårt att sitta still
• behöver något att hålla i
• blir rastlös under möten
• vill minska stress

Taktila hjälpmedel

Taktila hjälpmedel stimulerar känselsinnet.

De kan ha:

• mjuka ytor
• knottriga ytor
• räfflor
• olika material
• olika temperaturer

Många beskriver att taktila hjälpmedel ger en lugnande effekt.

Andra använder dem för att hålla händerna sysselsatta.

Exempel

Produkter som:

• Tussie
• Sensorisk Handrulle

är exempel på hjälpmedel som framför allt arbetar med taktil stimulans.

Tugghjälpmedel

Alla sensoriska behov handlar inte om händerna.

En del personer har istället ett tydligt behov av oral stimulans.

Det kan märkas genom att personen:

• tuggar på tröjärmen
• biter på pennor
• tuggar på naglarna
• biter på fingrarna
• tuggar på halslinningen

Det handlar sällan om en ovana.

För många är det ett sätt att reglera nervsystemet.

Tugghalsband

Ett tugghalsband är särskilt framtaget för detta behov.

De är tillverkade i material som är avsedda att användas på detta sätt och finns i olika former och hårdheter.

Det är viktigt att välja ett tugghjälpmedel som passar personens ålder, styrka och behov.

Tyngdprodukter

Tyngdprodukter arbetar framför allt genom djupa tryck.

Många upplever att ett jämnt tryck mot kroppen skapar:

• lugn
• trygghet
• kroppsmedvetenhet
• avslappning

Vanliga exempel är:

• tyngdtäcken
• tyngddjur
• tyngdkragar
• knäfiltar

Tyngdprodukter används ofta hemma, i skolan eller under vila.

De kan upplevas olika från person till person och bör alltid användas utifrån individuella behov.

Sensoriska ringar

Sensoriska ringar är populära eftersom de är:

• små
• diskreta
• enkla att bära med sig

Många använder dem:

• under möten
• i klassrummet
• på bussen
• framför datorn

Eftersom de är så diskreta märker omgivningen ofta inte ens att de används.

Läshjälpmedel

Alla sensoriska hjälpmedel handlar inte om beröring.

För vissa är det synintrycken som skapar störst utmaningar.

Då kan ett läshjälpmedel vara till hjälp.

Ett läshjälpmedel hjälper ögat att fokusera på en rad i taget.

Många beskriver att texten blir:

• lugnare
• lättare att följa
• mindre rörig

Det används bland annat av personer med:

• ADHD
• dyslexi
• autism
• koncentrationssvårigheter

Kommunikationshjälpmedel

Kommunikation är betydligt mer än tal.

Vissa personer använder:

• bildstöd
• kommunikationskartor
• symboler
• pekprat

För dessa personer kan ett enkelt hjälpmedel, som en kommunikationspekare, göra det lättare att uttrycka sina behov och delta i samtal.

Kommunikationshjälpmedel används i:

• förskolor
• skolor
• habilitering
• LSS-verksamheter
• hemmet

Motoriska hjälpmedel

Motoriska hjälpmedel kombinerar ofta lek med träning.

Exempelvis kan byggmaterial hjälpa till att utveckla:

• finmotorik
• handstyrka
• koordination
• problemlösning
• kreativitet

För många barn blir träningen roligare när den sker genom lek.

Visuella hjälpmedel

Vissa personer bearbetar information lättare när den presenteras visuellt.

Det kan handla om:

• bildstöd
• visuella scheman
• färgkodning
• timstockar
• visuella timers

Den här typen av hjälpmedel används ofta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet.

Hörselhjälpmedel

Ljud är en av de vanligaste orsakerna till sensorisk överbelastning.

Därför använder många:

• hörselkåpor
• öronproppar
• brusreducerande hörlurar

De hjälper inte genom att förbättra hörseln utan genom att minska mängden intryck.

Behöver man flera olika hjälpmedel?

Ja, ofta.

Det är vanligt att en person använder olika hjälpmedel i olika situationer.

Exempel:

I skolan

• Viftis
• Klickaren
• Läshjälp

Hemma

• Tyngdfilt
• Tuggprodukt
• Sensorisk Handrulle

På jobbet

• Sensorisk Ring
• TystKula

På resan

• NPF-väskan

Behoven förändras dessutom över tid.

Det som fungerar idag behöver inte vara rätt om ett år.

Kvalitet är viktigare än antal

Det är lätt att tro att fler hjälpmedel alltid är bättre.

Så är det sällan.

De flesta har större nytta av några få hjälpmedel som verkligen används än en låda full av produkter som blir liggande.

Därför kan det vara klokt att börja med ett mindre antal produkter, utvärdera hur de fungerar och sedan komplettera vid behov.

Sensoriska hjälpmedel är personliga

Den kanske viktigaste slutsatsen är att sensoriska hjälpmedel är just personliga.

Två personer med ADHD kan föredra helt olika lösningar.

Två personer med autism kan reagera helt olika på samma produkt.

Det handlar inte om rätt eller fel.

Det handlar om att hitta det som fungerar för den enskilda individen.

Och det är just därför utbudet av sensoriska hjälpmedel är så varierat – olika människor behöver olika typer av stöd för att skapa fokus, lugn och en mer fungerande vardag.

Hur väljer man rätt sensoriskt hjälpmedel?

Det är en av de vanligaste frågorna vi får på NPFbutiken:

"Vilket hjälpmedel passar bäst?"

Det finns tyvärr inget enkelt svar.

Det finns inget universellt sensoriskt hjälpmedel som fungerar för alla personer med ADHD, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Tvärtom handlar det om att förstå individens behov.

Diagnosen är bara en liten del av bilden.

Två personer med samma diagnos kan ha helt olika sensoriska profiler.

Börja med behovet – inte produkten

Många börjar i fel ände.

De söker efter:

"Vilken fidget är bäst?"

Eller:

"Vilken produkt ska jag köpa?"

En bättre fråga är:

"Vilket problem försöker jag lösa?"

Exempel:

• Har personen svårt att koncentrera sig?
• Blir personen lätt överstimulerad?
• Tuggar personen på kläder?
• Har personen svårt att sitta still?
• Behöver personen hjälp vid läsning?
• Har personen svårt att uttrycka sig?

När du vet vilket behov som finns blir det betydligt enklare att välja rätt hjälpmedel.

Vanliga behov och exempel på hjälpmedel

Personen har svårt att sitta still

Det kan handla om ett behov av rörelse snarare än bristande koncentration.

Sensoriska hjälpmedel som ofta uppskattas:

• Viftis
• Klickaren
• TystKula
• Sensorisk Ring

Personen tuggar på kläder eller pennor

Det kan vara ett tecken på ett behov av oral sensorisk stimulans.

Då kan ett tugghalsband vara ett bättre alternativ än att försöka stoppa beteendet utan att erbjuda ett annat sätt att tillgodose behovet.

Personen blir stressad av många intryck

Fundera på:

• hörselkåpor
• lugn miljö
• visuellt stöd
• taktila hjälpmedel
• tyngdprodukter

Ofta handlar lösningen om en kombination av flera strategier.

Personen har svårt att läsa längre texter

För vissa kan ett läshjälpmedel göra texten lättare att följa genom att minska visuella störningar och hjälpa ögat att fokusera på en rad i taget.

Personen har svårt att kommunicera

Kommunikationshjälpmedel kan skapa större självständighet och delaktighet genom att underlätta uttryck av behov, önskemål och känslor.

Vanliga misstag

Att köpa för många produkter samtidigt

Det kan vara lockande att köpa många olika hjälpmedel på en gång.

Men då blir det svårt att veta vad som faktiskt fungerar.

Börja hellre med några få produkter och utvärdera dem i lugn och ro.

Att ge upp för snabbt

En del hjälpmedel känns ovana i början.

Precis som med glasögon eller ett nytt tangentbord kan det ta lite tid innan användningen känns naturlig.

Att tro att hjälpmedlet ska lösa allt

Sensoriska hjälpmedel är ett stöd – inte en universallösning.

De fungerar bäst som en del av en helhet där även miljö, rutiner, återhämtning och förståelse spelar stor roll.

Att välja efter diagnos istället för individ

ADHD och autism ser olika ut hos olika personer.

Välj därför hjälpmedel utifrån personens vardag, inte utifrån diagnosens namn.

Vad säger forskningen?

Forskningen kring sensoriska hjälpmedel växer, men resultaten varierar mellan olika typer av hjälpmedel och olika individer.

Det finns inte stöd för att säga att ett visst hjälpmedel fungerar för alla.

Däremot visar forskning och klinisk erfarenhet att många personer med NPF upplever ökad delaktighet, bättre självreglering eller förbättrad koncentration när hjälpmedlen används på rätt sätt och utifrån individuella behov.

Det är också därför många arbetsterapeuter, specialpedagoger och andra yrkesgrupper arbetar personcentrerat när de rekommenderar hjälpmedel.

Vanliga frågor om sensoriska hjälpmedel

Är sensoriska hjälpmedel bara till för barn?

Nej.

Många vuxna använder sensoriska hjälpmedel varje dag, både hemma och på arbetsplatsen.

Kan personer utan diagnos använda sensoriska hjälpmedel?

Ja.

Många människor använder exempelvis stressbollar eller fidgets utan att ha någon diagnos.

Är fidgets leksaker?

Vissa produkter kan användas både som leksaker och hjälpmedel.

Skillnaden ligger främst i syftet.

För många personer med NPF används de som ett verktyg för självreglering.

Finns det vetenskapligt stöd?

Forskningen visar att effekten varierar mellan individer och hjälpmedel.

Det viktigaste är att utvärdera hur hjälpmedlet fungerar för den enskilda personen.

Hur vet jag om ett hjälpmedel fungerar?

Fråga dig själv:

• Är det lättare att fokusera?
• Är personen lugnare?
• Används hjälpmedlet spontant?
• Upplever personen själv att det hjälper?

Om svaret är ja har hjälpmedlet sannolikt ett värde.

Sammanfattning

Sensoriska hjälpmedel handlar inte om att förändra människor.

De handlar om att skapa bättre förutsättningar.

För vissa innebär det att kunna koncentrera sig lite längre.

För andra att minska stress.

För någon annan att kunna delta i skolan, på arbetet eller i sociala sammanhang på ett sätt som tidigare varit svårt.

Det finns inget hjälpmedel som passar alla.

Men det finns många hjälpmedel som kan passa någon.

Att förstå sina egna eller någon annans sensoriska behov är ofta det första steget mot en mer fungerande vardag.

Källor och vidare läsning

Denna guide bygger på aktuell forskning, kliniska riktlinjer och information från etablerade myndigheter och organisationer inom neuropsykiatri, arbetsterapi och sensorisk bearbetning.

Svenska myndigheter och organisationer

• Socialstyrelsen – Autism – Kunskapsstöd och information om autism.
• Socialstyrelsen – ADHD – Nationell information om ADHD och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• Riksförbundet Attention – Information om ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning.
• Autism Sverige – Fakta och stöd om autism och sensoriska utmaningar.

Internationella riktlinjer och organisationer

• American Occupational Therapy Association (AOTA) – Evidens och riktlinjer kring arbetsterapi och sensoriska interventioner.
• American Academy of Pediatrics (AAP) – Kliniska rekommendationer för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• National Institute for Health and Care Excellence (NICE) – Evidensbaserade riktlinjer för ADHD och autism.

Vetenskapliga översikter

Schoen SA, Lane SJ, Mailloux Z, m.fl. (2019). A systematic review of Ayres Sensory Integration intervention for children with autism. Autism Research, 12(1), 6–19. Denna systematiska översikt fann att Ayres Sensory Integration® uppfyller kriterierna för evidensbaserad praktik för vissa barn med autism när metoden används korrekt.

Watling R, Hauer S. (2015). Effectiveness of Ayres Sensory Integration® and Sensory-Based Interventions for People With Autism Spectrum Disorder: A Systematic Review. American Journal of Occupational Therapy. En översikt över forskning om sensoriska interventioner och deras användning inom arbetsterapi.

Sensory Processing in Individuals With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Compared With Control Populations: A Systematic Review and Meta-Analysis (2025). Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry. En metaanalys som visar att personer med ADHD oftare uppvisar annorlunda sensoriska bearbetningsmönster än kontrollgrupper.

Klein M, Witthöft M, Jungmann SM. (2025). Interoception in individuals with autism spectrum disorder: A systematic literature review and meta-analysis. Frontiers in Psychiatry. En aktuell översikt över forskning om interoception hos personer med autism och vilka slutsatser som kan dras utifrån dagens kunskapsläge.

Centrala teorier

A. Jean Ayres – Grundare av teorin om sensorisk integration, som har haft stor betydelse för utvecklingen av arbetsterapi och sensoriska interventioner.

Winnie Dunn – Utvecklade Dunn's Model of Sensory Processing, en av de mest använda modellerna för att förstå individuella skillnader i sensorisk bearbetning och självreglering. 

Medicinsk information: Informationen i denna guide är avsedd som allmän kunskap och ersätter inte medicinsk bedömning, diagnostik eller individuell rådgivning från läkare, psykolog, arbetsterapeut eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Sensoriska hjälpmedel kan vara ett värdefullt stöd i vardagen, men deras effekt varierar mellan individer och de utgör inte en behandling eller bot för ADHD, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.