Du känner att du är hungrig.

Du märker att du är törstig.

Du känner att hjärtat slår snabbare när du blir nervös.

Du upptäcker att du behöver gå på toaletten.

För de flesta sker detta automatiskt. Men för många personer med autism och ADHD fungerar det annorlunda.

Förklaringen kan finnas i något som kallas interoception – ett av våra mest okända sinnen.

Trots att det påverkar nästan varje minut av våra liv har de flesta aldrig hört talas om det.

Vad är interoception?

Interoception brukar beskrivas som kroppens "sjätte sinne".

Det är hjärnans förmåga att registrera och tolka signaler från kroppens insida.

Till skillnad från syn, hörsel, smak, lukt och känsel handlar interoception om att känna vad som händer inuti kroppen.

Exempel på signaler som interoception hjälper oss att uppfatta:

• Hunger
• Törst
• Mättnad
• Smärta
• Hjärtklappning
• Muskelspänningar
• Trötthet
• Stress
• Temperatur
• Andning
• Behov av toalettbesök

Interoception hjälper oss alltså att förstå hur vi mår – både fysiskt och känslomässigt.

Varför är interoception viktigt?

Föreställ dig att du inte märker att du är törstig förrän du får huvudvärk.

Eller att du inte känner att du är stressad förrän kroppen är helt slut.

Eller att du inte märker att du behöver gå på toaletten förrän det är akut.

Det är situationer som många med NPF beskriver.

Interoception är nämligen avgörande för vår förmåga att:

• Ta hand om kroppen.
• Reglera känslor.
• Hantera stress.
• Upptäcka sjukdom.
• Återhämta oss i tid.

När interoception fungerar annorlunda kan vardagen bli betydligt mer utmanande.

Vad har interoception med autism att göra?

Forskning visar att många autistiska personer har annorlunda interoception.

Vissa kroppssignaler kan vara svårare att upptäcka.

Andra kan upplevas mycket starkare än hos genomsnittet.

Det kan innebära att personen:

• Glömmer att äta.
• Glömmer att dricka.
• Har svårt att känna när energin börjar ta slut.
• Har svårt att avgöra om hen är sjuk.
• Inte märker kroppens stressignaler förrän det blivit för mycket.

Det betyder inte att signalerna saknas.

Det handlar snarare om att hjärnan tolkar dem annorlunda.

Varför många autister missar hunger och törst

Ett vanligt exempel är mat och dryck.

Många autister beskriver att de kan vara helt uppslukade av en aktivitet och plötsligt upptäcka att de inte ätit på flera timmar.

Inte för att de ignorerat hunger.

Utan för att hungersignalen aldrig riktigt nådde fram.

För vissa blir därför rutiner viktigare än kroppens signaler.

De äter när klockan säger att det är dags – inte när kroppen säger till.

Interoception och känslor

Det kanske mest fascinerande är att interoception också påverkar känslor.

När vi känner oro, glädje eller ilska reagerar kroppen först.

Exempel:

• Hjärtat slår snabbare.
• Muskler spänns.
• Andningen förändras.
• Magen reagerar.

Hjärnan använder sedan dessa kroppssignaler för att förstå vad vi känner.

Om kroppssignalerna är svåra att tolka kan även känslor bli svårare att identifiera.

Kopplingen mellan interoception och alexitymi

Många autister har också något som kallas alexitymi.

Alexitymi innebär svårigheter att identifiera och beskriva sina känslor.

Forskare tror att interoception kan vara en viktig del av förklaringen.

Om kroppen inte tydligt berättar vad som händer blir det svårare att sätta ord på känslan.

Det handlar inte om brist på känslor.

Det handlar om svårigheter att upptäcka och tolka dem.

ADHD och interoception

Interoception är inte bara relevant vid autism.

Många personer med ADHD beskriver liknande utmaningar.

Exempelvis:

• Att glömma att äta.
• Att missa kroppens trötthetssignaler.
• Att köra på tills energin tar slut.
• Att ha svårt att avgöra hur stressad man egentligen är.

Det kan bidra till både stress och utmattning över tid.

När kroppens signaler blir för starka

Interoception handlar inte bara om att missa signaler.

För vissa blir signalerna istället mycket starka.

Exempel:

• Att känna varje hjärtslag.
• Att uppleva små kroppsförnimmelser intensivt.
• Att bli mycket påverkad av magbesvär.
• Att känna smärta starkare än andra.

Precis som sensorisk känslighet kan interoception alltså vara både under- och överkänslig.

Kan interoception tränas?

Ja, i viss utsträckning.

Målet är inte att förändra vem man är, utan att bli bättre på att uppmärksamma kroppens signaler.

Exempel på strategier:

Kroppsskanning

Stanna upp några gånger per dag och fråga:

• Är jag hungrig?
• Är jag törstig?
• Är jag trött?
• Är jag spänd någonstans?

Skapa rutiner

Om signalerna är svaga kan fasta tider för:

• Måltider
• Vila
• Vätska
• Toalettbesök

minska risken att kroppens behov missas.

Känslodagböcker

Att regelbundet reflektera över kroppsliga signaler och känslor kan hjälpa hjärnan att upptäcka samband.

Mindfulness

För vissa kan mindfulnessövningar stärka medvetenheten om kroppens signaler.

För andra fungerar andra metoder bättre.

Alla människor är olika.

Varför interoception är viktigt att känna till

Många personer med NPF har gått genom livet utan att förstå varför de:

• Glömmer att äta.
• Blir utmattade utan förvarning.
• Missar kroppens signaler.
• Har svårt att identifiera känslor.
• Inte märker stress förrän det blivit för mycket.

Kunskap om interoception kan ge en viktig förklaring.

Istället för att tänka:

"Varför fungerar jag inte som andra?"

kan man börja fråga:

"Hur kommunicerar min kropp med min hjärna?"

För många blir det ett betydligt mer hjälpsamt perspektiv.

Sammanfattning

Interoception är kroppens förmåga att känna och tolka signaler från insidan av kroppen.

Hos många personer med autism och ADHD fungerar detta system annorlunda, vilket kan påverka:

• Hunger
• Törst
• Trötthet
• Stress
• Känslor
• Smärta
• Återhämtning

Trots att interoception påverkar nästan allt vi gör är det fortfarande ett relativt okänt område.

För många med NPF kan förståelsen av interoception bli en viktig pusselbit som förklarar sådant som tidigare känts svårt att förstå – både hos sig själva och hos andra.

FAQ – Interoception, kroppens "sjätte sinne"

Vad är interoception?

Interoception är hjärnans förmåga att känna av och tolka signaler från kroppens insida. Det handlar bland annat om att uppmärksamma hunger, törst, trötthet, smärta, temperatur, hjärtslag och känslor.

Varför kallas interoception för kroppens sjätte sinne?

Vi lär oss vanligtvis om fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Interoception beskriver ett sjätte sinne som hjälper oss att förstå vad som händer inne i kroppen.

Är interoception ett riktigt vetenskapligt begrepp?

Ja. Interoception är ett etablerat forskningsområde inom neurovetenskap, psykologi och medicin och har fått allt större uppmärksamhet under de senaste åren.

Har alla människor interoception?

Ja. Alla människor har någon form av interoception. Däremot varierar förmågan att uppfatta och tolka kroppens signaler kraftigt mellan olika individer.

Vad har interoception med autism att göra?

Forskning visar att många autistiska personer upplever annorlunda interoception. Det kan innebära att vissa kroppssignaler är svårare att upptäcka eller tolka.

Har alla autister svårigheter med interoception?

Nej. Autism är mycket individuellt. Vissa har stora svårigheter medan andra upplever få eller inga problem alls.

Vad har interoception med ADHD att göra?

Många personer med ADHD beskriver att de missar kroppens signaler om hunger, törst, trötthet eller stress. Svårigheter med uppmärksamhetsreglering kan bidra till detta.

Kan interoception förklara varför jag glömmer att äta?

Ja. För vissa personer med NPF är hungersignalerna svaga eller svåra att tolka. De märker helt enkelt inte att kroppen behöver energi förrän mycket senare.

Varför glömmer vissa att dricka vatten?

Precis som med hunger kan törstsignaler vara svåra att uppfatta. Många upptäcker först att de är törstiga när de får huvudvärk, blir trötta eller känner sig yra.

Kan interoception påverka sömnen?

Ja. Om kroppen har svårt att signalera trötthet kan det bli svårare att känna när det är dags att vila eller gå och lägga sig.

Kan interoception påverka toalettvanor?

Ja. Vissa personer märker inte att de behöver gå på toaletten förrän behovet blir mycket akut.

Varför känner vissa inte att de är stressade?

Stress utvecklas ofta gradvis. Om kroppens signaler är svåra att upptäcka kan personen fortsätta pressa sig trots att kroppen redan försöker signalera att den behöver återhämtning.

Kan interoception bidra till utmattning?

Ja. Om man regelbundet missar signaler om stress, trötthet eller behov av vila ökar risken för överbelastning och utmattning.

Vad är skillnaden mellan interoception och sensorisk känslighet?

Sensorisk känslighet handlar om information utifrån, exempelvis ljud, ljus eller beröring.

Interoception handlar om information inifrån kroppen, exempelvis hunger, hjärtslag eller trötthet.

Kan man vara både sensoriskt känslig och ha svårigheter med interoception?

Ja. Många personer med autism upplever både sensorisk känslighet och annorlunda interoception.

Vad är alexitymi?

Alexitymi innebär svårigheter att identifiera, förstå och beskriva sina känslor.

Hur hänger alexitymi och interoception ihop?

Känslor har ofta en kroppslig komponent. Om kroppens signaler är svåra att tolka kan det också bli svårare att förstå vad man känner.

Har alla med alexitymi autism?

Nej. Alexitymi kan förekomma både med och utan autism.

Kan interoception påverka ångest?

Ja. Vissa personer kan ha svårt att tolka kroppens signaler och därför bli osäkra på vad de upplever. Andra kan uppfatta kroppsliga förändringar mycket starkt, vilket kan förstärka ångest.

Kan interoception påverka smärta?

Ja. Vissa personer märker inte smärta lika tydligt medan andra upplever smärta mycket intensivt.

Varför märker vissa inte att de är sjuka?

Om kroppssignaler är svåra att tolka kan symptom som feber, utmattning eller sjukdomskänsla upptäckas senare än hos andra.

Kan interoception påverka känsloreglering?

Ja. För att kunna reglera känslor behöver vi ofta först förstå vad vi känner. Interoception spelar en viktig roll i den processen.

Hur märks svårigheter med interoception hos barn?

Vanliga tecken kan vara:

• Glömmer att äta.
• Dricker för lite.
• Märker sent att de behöver gå på toaletten.
• Har svårt att beskriva hur de mår.
• Blir övertrötta utan att märka det.
• Har svårt att identifiera känslor.

Hur märks svårigheter med interoception hos vuxna?

Många vuxna beskriver:

• Oregelbundna måltider.
• Dålig återhämtning.
• Stress som upptäcks sent.
• Svårigheter att beskriva känslor.
• Kroppsliga behov som missas.

Kan interoception vara överkänslig?

Ja. Interoception handlar inte bara om att missa signaler.

Vissa upplever istället:

• Hjärtklappning mycket tydligt.
• Små smärtor mycket intensivt.
• Magrörelser eller andning mycket starkt.
• Starka kroppsliga reaktioner på stress.

Är interoception samma sak som hypokondri?

Nej. Interoception handlar om hur kroppen uppfattas. Hypokondri handlar om oro för sjukdom. De är två olika saker.

Kan interoception förändras över tid?

Ja. Många upplever att förståelsen för kroppens signaler förbättras med erfarenhet, kunskap och träning.

Går det att träna interoception?

Ja, till viss del.

Många upplever nytta av:

• Kroppsskanningar.
• Mindfulness.
• Regelbundna rutiner.
• Känslodagböcker.
• Reflektion kring kroppsliga signaler.

Hur gör man en enkel kroppsskanning?

Ställ dig själv några frågor:

• Är jag hungrig?
• Är jag törstig?
• Är jag trött?
• Är jag spänd någonstans?
• Är jag varm eller kall?
• Hur känns min andning?

Att göra detta flera gånger om dagen kan öka medvetenheten om kroppens signaler.

Kan smarta klockor hjälpa?

För vissa ja.

Pulsmätning, aktivitetsnivåer och sömnregistrering kan fungera som ett extra stöd för att upptäcka kroppens signaler.

Varför är interoception så okänt?

Forskningen kring interoception har vuxit snabbt först under de senaste årtiondena. Därför är begreppet fortfarande relativt okänt utanför forskningsvärlden och NPF-kretsar.

Är interoception en superkraft eller en svårighet?

Det kan vara både och.

Vissa personer har en mycket stark medvetenhet om sin kropp, medan andra behöver mer stöd för att upptäcka kroppens signaler. Interoception är inte bra eller dåligt – det är ett sätt som hjärnan bearbetar information på.

Kort sammanfattning

Interoception är kroppens inre informationssystem som hjälper oss att förstå:

• Hunger
• Törst
• Trötthet
• Stress
• Smärta
• Känslor
• Återhämtning
• Kroppsliga behov

Många personer med autism och ADHD upplever att interoception fungerar annorlunda. Att förstå detta kan ge viktiga förklaringar till sådant som tidigare känts förvirrande – från glömda måltider till utmattning och svårigheter att sätta ord på känslor.