NPF – funktionsnedsättning eller funktionsvariation? Ett fördjupat resonemang

Inledning

Begrepp som ADHD, autism, Tourettes syndrom och andra neuropsykiatriska diagnoser har blivit allt mer synliga i samhället. Parallellt har språkbruket kring dessa diagnoser förskjutits från strikt medicinska termer till mer normativa och ibland politiska beteckningar. Två centrala begrepp – funktionsnedsättning och funktionsvariation – används ofta om samma fenomen, men väcker starka känslor och olika ideologiska ställningstaganden.

Denna artikel förklarar varför det råder oenighet kring begreppen, och belyser diskussionen med stöd från tre auktoritativa källor:

1. APA:s DSM-5 (den diagnostiska manualen som definierar NPF)

2. Världshälsoorganisationen (WHO) och ICF/ICD-11

3. Forskning inom disability studies, representerad av t.ex. Tom Shakespeare (University of East Anglia)

Medicinska och diagnostiska perspektiv – varför NPF klassas som funktionsnedsättningar

I medicinska sammanhang betraktas NPF som funktionsnedsättningar därför att diagnosticeringssystemen utgår från avvikelser i funktion som kan skapa svårigheter i vardagen.

DSM-5

DSM-5 definierar exempelvis ADHD som ett tillstånd där "symtomen leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning i sociala, akademiska eller yrkesmässiga aktiviteter" (APA, DSM-5, 2013).

Här är ordet funktionsnedsättning centralt. Det beskriver en nedsatt funktion i relation till etablerade normer för uppmärksamhet, impulskontroll eller social kommunikation. Den medicinska modellen utgår alltså från att det finns ett "typiskt" fungerande, och att individen avviker från detta på ett sätt som kan kräva stöd eller behandling.

WHO – ICD-11 och ICF

WHO använder liknande språkbruk. I ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) beskriver WHO funktionsnedsättning som ett "samspel mellan individens hälsotillstånd och kontextuella faktorer" (WHO, ICF 2001; ICD-11 2022).

Det innebär att NPF inte enbart ses som biologiska avvikelser utan som något som får konsekvenser först när individen och omgivningen möts. Även här används dock termerna disability och impairment.

Slutsats: I medicinska system är "funktionsnedsättning" det etablerade och internationellt standardiserade begreppet, eftersom diagnoser kräver tydliga, mätbara kriterier.

Det sociala och normativa perspektivet – varför många föredrar begreppet funktionsvariation

Det sociala perspektivet på funktionshinder, ofta kopplat till disability studies, betonar att det inte är individens funktionsförmåga som skapar hindret, utan samhällets utformning.

Tom Shakespeare – Disability Studies

Forskaren Tom Shakespeare, en central gestalt inom fältet, beskriver att funktionshinder skapas "i mötet mellan individens funktionsförutsättningar och sociala, fysiska och attitydmässiga barriärer" (Shakespeare, Disability Rights and Wrongs Revisited, 2013).

Ur detta perspektiv blir det problematiskt att kalla NPF för nedsättning eftersom termen antyder att individen är bristfällig. "Funktionsvariation" betonar istället att människor fungerar olika, och att olikhet är en naturlig del av mänsklig mångfald.

Begreppet används ofta av:

• rättighetsrörelser

• neurodiversitetsrörelsen

• pedagoger och psykologer med fokus på inkludering

• personer som själva har NPF

Motiv för "funktionsvariation":

1. Det upplevs mindre patologiserande.

2. Det lyfter fram styrkor och resurser, inte bara svårigheter.

3. Det betonar att samhällsstrukturer skapar hinder, inte individens biologi.

4. Det kan minska stigma och öka acceptans.

Orsaken till oenigheten: två perspektiv möts och krockar

Att diskussionen blir så laddad beror på att begreppen bär på olika värdegrund och syften.

Perspektiv Begrepp Syfte Följd
Medicinskt Funktionsnedsättning Diagnos, behandling, rätt till stöd Risk att förstärka upplevelsen av brist
Normkritiskt/socialt Funktionsvariation Avstigmatisera, betona mångfald Risk att osynliggöra behov av stöd

1. Behovet av stöd vs risken att förminska svårigheter

En del personer med NPF menar att de vill ha ordet funktionsnedsättning eftersom det:

• ger tyngd i kontakten med myndigheter

• markerar reella svårigheter

• möjliggör resurser inom skola och arbetsliv

Andra upplever ordet som begränsande eller negativt laddat. För dem blir "funktionsvariation" ett sätt att tala om sina styrkor och identitet.

2. Rättighetsfrågor vs medicinsk precision

• För läkare, psykologer och forskare krävs diagnosspråk för att forskning ska vara jämförbar över tid och mellan länder.

• För aktivister handlar begreppsvalet om makt, etik och synen på mänsklig mångfald.

3. Neurodiversitetsrörelsen skapar ett skifte

Rörelsen, med rötter i autismaktivism, framhåller att hjärnor fungerar olika på ett naturligt sätt. De accepterar diagnosbegreppen i medicinska sammanhang men vill förändra vardagsspråket för att motverka stigma.

Sammanfattande reflektion

Oenigheten kring om NPF bör kallas funktionsnedsättning eller funktionsvariation handlar inte om fakta utan om världsbilder:

• Vill vi förstå NPF som medicinska tillstånd som kan kräva stöd → funktionsnedsättning.

• Vill vi se NPF som naturliga skillnader i hur människor tänker och fungerar → funktionsvariation.

Båda perspektiven har starkt stöd i forskning, men de fyller olika syften. De medicinska systemen (DSM-5, ICD-11) kommer troligen att fortsätta använda ordet "funktionsnedsättning" eftersom det behövs för diagnoser och internationell standardisering. Samtidigt växer det sociala perspektivet, som uppmanar till ett språkbruk som minskar stigma och speglar mångfald.

På NPFbutiken så vill vi att alla ska känna sig representerade och inkluderade. Vi förstår som själva har NPF i varierande grad att det absolut kan vara både en nedsättning eller variation, eller rent av båda samtidigt. 

Vi har också respekt för att alla är individer och inte alltid passar i alla "fack" som kan uppstå i sammanhanget. 

Vår butik ska finnas där för alla.  

Källor

1. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5).

2. World Health Organization (2001, 2022). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF); International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11).

3. Shakespeare, Tom (2013). Disability Rights and Wrongs Revisited. Routledge.