Har du någon gång tänkt:

"Ju mer jag lär mig om mitt barns ADHD, desto mer känner jag igen mig själv?"

Eller:

"När min dotter fick sin autismdiagnos började jag förstå min pappa."

Du är långt ifrån ensam.

För många familjer börjar resan med att ett barn utreds för autism eller ADHD. Men ganska snart börjar fler pusselbitar falla på plats. Plötsligt känns det som att vissa personlighetsdrag, beteenden och utmaningar återkommer genom generationerna.

Och det är faktiskt inte särskilt konstigt.

Forskningen visar att både autism och ADHD har en stark genetisk koppling.

"Det är precis som morfar"

Många familjer beskriver samma sak.

Ett barn får en diagnos och någon säger:

• "Det där gjorde morfar också."
• "Mamma har alltid varit likadan."
• "Farbror Anders har ju också svårt med sociala situationer."
• "Det där med att glömma saker verkar gå i släkten."

Plötsligt börjar familjehistorien se annorlunda ut.

Egenskaper som tidigare kallats:

• Drömmare
• Enstöring
• Rastlös
• Udda
• Överkänslig
• Glömsk
• Hyperaktiv

kan i vissa fall vara uttryck för samma neuropsykiatriska drag som idag identifieras som autism eller ADHD.

Hur ärftligt är autism?

Autism är en av de mest ärftliga diagnoser som finns inom psykiatrin.

Tvillingstudier har visat att genetiska faktorer står för en mycket stor del av variationen i autism.

Det betyder inte att autism orsakas av en enda gen. Tvärtom handlar det om hundratals eller kanske tusentals genetiska faktorer som tillsammans påverkar hur hjärnan utvecklas.

Om ett barn har autism är sannolikheten betydligt högre att det också finns autism eller autistiska drag hos andra släktingar.

Hur ärftligt är ADHD?

Även ADHD har en stark genetisk komponent.

Forskning uppskattar att omkring 70–80 procent av variationen i ADHD kan förklaras av genetiska faktorer.

Det innebär att ADHD ofta förekommer hos:

• Föräldrar
• Syskon
• Mor- och farföräldrar
• Kusiner
• Mostrar och farbröder

I många familjer går ADHD-dragen som en röd tråd genom släkten.

När barnet får diagnos – och föräldern också

Ett fenomen som blivit allt vanligare är att föräldrar själva söker utredning efter att deras barn fått en diagnos.

När de läser om autism eller ADHD för att förstå sitt barn händer något oväntat.

De känner igen sig.

Många beskriver det som att läsa sin egen biografi.

Plötsligt får årtionden av frågor en möjlig förklaring:

• Varför var skolan så utmattande?
• Varför har relationer varit svåra?
• Varför känns vardagliga saker så energikrävande?
• Varför fungerar jag annorlunda än många andra?

För vissa blir diagnosen en omvälvande upplevelse.

För andra blir den framför allt en lättnad.

Styrkor går också i arv

När man talar om ärftlighet fokuserar man ofta på svårigheterna.

Men många av styrkorna kan också återkomma i familjer.

Exempelvis:

• Kreativitet
• Entreprenörskap
• Innovationsförmåga
• Starkt rättvisepatos
• Djupa specialintressen
• Problemlösning
• Hög energi
• Nyfikenhet

Många familjer beskriver att de inte bara delar diagnoser – utan även passioner, talanger och sätt att tänka.

När hela familjen fungerar annorlunda

I vissa familjer har flera personer NPF-diagnoser.

Det kan skapa både styrkor och utmaningar.

Fördelar kan vara:

• Stor förståelse för varandra
• Mindre dömande
• Gemensamma strategier
• Hög acceptans för olikheter

Samtidigt kan vardagen ibland bli mer komplex.

Om flera personer exempelvis har:

• Svårigheter med planering
• Känslighet för stress
• Sensoriska utmaningar
• Behov av återhämtning

kan familjen behöva hitta egna lösningar som fungerar just för dem.

NPF ser inte likadant ut i olika generationer

En viktig sak att komma ihåg är att autism och ADHD ofta ser olika ut beroende på ålder, kön och livssituation.

Mormor kanske aldrig sprang runt i klassrummet.

Istället utvecklade hon strategier för att dölja sina svårigheter.

Farfar kanske inte kallades autistisk.

Han sågs bara som väldigt reserverad, detaljorienterad eller fokuserad på sina intressen.

Kunskapen såg annorlunda ut förr.

Därför finns det sannolikt många äldre personer som idag skulle ha fått en diagnos om de växt upp i dagens samhälle.

Från skuld till förståelse

För många familjer innebär ökad kunskap en viktig förändring.

Istället för att tänka:

"Varför är vi så här?"

börjar man tänka:

"Nu förstår vi varför."

Den skillnaden kan vara enorm.

Kunskap förändrar inte vem man är.

Men den kan förändra hur man ser på sig själv och sina närstående.

Sammanfattning

Autism och ADHD är till stor del ärftliga och förekommer ofta i flera generationer inom samma familj.

När ett barn får en diagnos leder det därför inte sällan till att föräldrar, mor- och farföräldrar eller andra släktingar börjar känna igen sig i beskrivningarna.

För många familjer blir detta början på en resa mot större förståelse, bättre anpassningar och ökad acceptans.

Och kanske är det just det som är det viktigaste.

Inte att hitta fel.

Utan att förstå varför människor fungerar som de gör.

FAQ – NPF i familjen: När flera generationer har autism eller ADHD

Är autism ärftligt?

Ja. Forskning visar att autism har en stark genetisk koppling. Om en person i familjen har autism är sannolikheten högre att även andra släktingar har autism eller autistiska drag.

Är ADHD ärftligt?

Ja. ADHD är en av de mest ärftliga neuropsykiatriska diagnoserna. Studier visar att genetiska faktorer står för en stor del av risken att utveckla ADHD.

Om mitt barn har ADHD, betyder det att jag också har ADHD?

Inte nödvändigtvis. Men sannolikheten är högre än i befolkningen i stort. Många föräldrar börjar känna igen sig i sitt barns svårigheter när de lär sig mer om ADHD.

Om mitt barn har autism, borde jag själv utredas?

Inte automatiskt. Men om du känner igen dig starkt i beskrivningar av autism och upplever att dessa drag påverkat dig genom livet kan det vara värt att diskutera frågan med vården.

Kan man få sin autism- eller ADHD-diagnos som vuxen?

Ja. Många får sin diagnos först i vuxen ålder. Diagnosen har funnits hela livet, men kunskap, förståelse och utredning kommer ibland långt senare.

Varför verkar fler vuxna få diagnoser idag?

Kunskapen om autism och ADHD har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Många vuxna som tidigare inte uppmärksammades kan idag identifieras och få rätt stöd.

Kan autism hoppa över generationer?

Det kan verka så, men ofta handlar det om att personer i tidigare generationer aldrig blev utredda eller diagnostiserade. Många hade strategier som gjorde att deras svårigheter inte uppmärksammades.

Kan syskon ha olika diagnoser?

Ja. Ett syskon kan ha autism, ett annat ADHD och ett tredje både autism och ADHD (AuDHD). Det är också vanligt att syskon har olika grad av svårigheter och styrkor.

Är det vanligt att både autism och ADHD förekommer i samma familj?

Ja. Det är mycket vanligt att olika former av NPF förekommer inom samma släkt. En familjemedlem kan ha autism medan en annan har ADHD eller AuDHD.

Kan man ha autistiska drag utan att ha autism?

Ja. Många människor har vissa autistiska drag utan att uppfylla kriterierna för en diagnos. Detsamma gäller ADHD-drag.

Hur påverkar NPF familjelivet?

Det varierar mellan familjer. För vissa innebär det större behov av struktur, planering och återhämtning. För andra innebär det framför allt en ökad förståelse för varandras behov.

Är det svårare att vara förälder om man själv har ADHD?

Det kan innebära vissa utmaningar, exempelvis kring planering, rutiner och organisation. Samtidigt kan många föräldrar med ADHD ha stor förståelse för sina barns behov och styrkor.

Är det svårare att vara förälder om man själv har autism?

Vissa situationer kan upplevas mer energikrävande, särskilt om de innebär mycket socialt samspel eller oförutsägbarhet. Samtidigt beskriver många autistiska föräldrar att de är mycket engagerade, lyhörda och konsekventa.

Kan NPF vara en styrka i familjen?

Absolut. Många familjer beskriver stark kreativitet, humor, problemlösningsförmåga, specialintressen, entreprenörskap och ett starkt rättvisepatos som återkommer genom generationerna.

Hur pratar man med barn om att NPF finns i familjen?

Anpassa informationen efter barnets ålder. Förklara att människor fungerar olika och att vissa hjärnor behöver andra strategier för att må bra och fungera i vardagen.

Behöver alla i familjen utredas om en person får en diagnos?

Nej. En diagnos hos en familjemedlem innebär inte att alla andra behöver utredas. Utredning är aktuellt först om någon själv upplever svårigheter som påverkar vardagen.

Kan kvinnor och män visa NPF på olika sätt?

Ja. Autism och ADHD kan se olika ut beroende på individ, kön, ålder och livssituation. Därför missas många flickor och kvinnor under uppväxten.

Vad är AuDHD?

AuDHD är ett informellt begrepp för personer som har både autism och ADHD samtidigt. Kombinationen är betydligt vanligare än man tidigare trott.

Hur vet jag om det finns NPF i släkten?

Vanliga tecken kan vara att flera släktingar genom generationerna haft liknande utmaningar med exempelvis koncentration, socialt samspel, struktur, impulsivitet eller sensorisk känslighet. Det går dock inte att avgöra en diagnos enbart utifrån familjehistorik.

Vad är det viktigaste att komma ihåg?

Att autism och ADHD inte handlar om dålig uppfostran, bristande vilja eller personliga misslyckanden. För många familjer innebär kunskap om NPF en möjlighet att förstå både sig själva och sina närstående bättre – och att bygga en vardag som fungerar för alla.