Sexualitet är en del av livet. Den handlar inte bara om sex, utan också om kroppen, närhet, lust, identitet, relationer, gränser och rätten att själv bestämma. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vissa delar av sexualiteten fungera annorlunda – men det finns ingen särskild "NPF-sexualitet".

Autism, adhd, Tourettes syndrom och andra NPF-diagnoser kan bland annat påverka hur en person uppfattar kroppsliga signaler, sinnesintryck, social kommunikation, impulser och känslor. Det kan skapa utmaningar, men också bidra till tydlighet, nyfikenhet, stark närvaro och relationer som bygger på ärlig kommunikation.

Kort sammanfattning

NPF påverkar inte om en person har rätt till sexualitet, närhet eller relationer. Däremot kan exempelvis sensorisk känslighet, impulsivitet, behov av tydlighet och svårigheter att tolka outtalade signaler påverka sexuella situationer. Tydlig kommunikation, aktivt samtycke, individuella anpassningar och saklig sexualkunskap kan därför vara särskilt värdefulla.

Vad menas med sexualitet?

Sexualitet är ett brett begrepp som bland annat omfattar:

• närhet, beröring och intimitet
• sexuell lust eller avsaknad av sexuell lust
• sexuell läggning
• könsidentitet och könsuttryck
• relationer och förälskelse
• kroppen, onani och sex
• fortplantning och preventivmedel
• gränser, integritet och samtycke

En person kan vilja ha mycket närhet, lite närhet eller ingen alls. Någon kan längta efter en kärleksrelation men inte vilja ha sex. En annan kan vara sexuellt intresserad utan att vilja leva i en traditionell parrelation. Alla dessa variationer kan vara helt normala.

Sexuell hälsa handlar enligt Folkhälsomyndigheten om fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande – inte enbart om frånvaro av sjukdom eller problem. Folkhälsomyndigheten

Hur kan NPF påverka sexualiteten?

NPF är ett samlingsbegrepp och variationen mellan olika personer är mycket stor. Diagnosen säger inte hur en person känner, vad personen tycker om eller hur en relation kommer att fungera.

Samtidigt finns det vissa områden som kan påverka sexualitet och nära relationer.

Sensorisk känslighet och beröring

Autism kan innebära att sinnesintryck upplevs starkare, svagare eller på ett annat sätt. Beröring som känns behaglig för en person kan därför vara obehaglig, smärtsam eller överväldigande för någon annan.

Det kan exempelvis handla om:

• lätt eller hård beröring
• kyssar och kroppsvätskor
• dofter och parfymer
• ljud, musik eller prat
• ljus i rummet
• temperatur
• tyger, sömmar och material
• känslan av att någon kommer nära utan förvarning

En person kan tycka mycket om ett visst slags tryck eller beröring men starkt ogilla ett annat. Behovet kan också variera beroende på stress, sömn, dagsform och hur många andra intryck personen redan har hanterat.

Det viktiga är därför att fråga i stället för att anta:

Känns det här bra? Vill du att jag fortsätter? Vill du att jag gör på ett annat sätt?

Autism kan bland annat innebära annorlunda reaktioner på sinnesintryck, men behoven varierar kraftigt mellan individer. WHO om autism

Kroppens signaler och interoception

Interoception är förmågan att uppfatta och tolka signaler inifrån kroppen. För vissa personer med NPF kan det vara svårt att avgöra om en kroppslig känsla betyder lust, nervositet, rädsla, stress, smärta eller behov av en paus.

Andra kan uppleva kroppens signaler mycket starkt. Det kan exempelvis innebära att upphetsning, oro eller obehag snabbt blir intensivt.

Det kan hjälpa att stanna upp och konkret fråga sig:

• Vad känner jag i kroppen?
• Känns detta tryggt och bra?
• Vill jag fortsätta, ändra något eller sluta?
• Gör jag detta för att jag vill eller för att jag känner mig pressad?
• Behöver jag vila, gå undan eller få mer information?

Det är alltid tillåtet att ta en paus, även om personen först har sagt ja.

Social kommunikation och outtalade signaler

Flirt, dejting och sexuella situationer innehåller ofta antydningar, kroppsspråk och sociala regler som sällan sägs rakt ut. För den som föredrar tydlig och konkret kommunikation kan detta skapa osäkerhet.

Det kan vara svårt att veta:

• om en person flirtar eller bara är vänlig
• om någon verkligen vill eller bara försöker vara artig
• när det är lämpligt att ta initiativ
• hur ett nej uttrycks utan ord
• vilka frågor som är privata
• när den andra personen har ändrat sig

Tydliga frågor minskar risken för missförstånd. Att fråga om samtycke förstör inte stämningen – det kan tvärtom skapa trygghet.

Exempel på tydliga frågor är:

• Får jag kyssa dig?
• Vill du att jag fortsätter?
• Känns det här bra?
• Vill du ta en paus?
• Är det något du inte vill göra?
• Vill du att vi stannar här?

Vid minsta osäkerhet ska man pausa och fråga. Habilitering & Hälsa betonar att det är bäst att sluta om man är osäker på vad den andra personen vill. Habilitering & Hälsa om autism, dejting och samtycke

Adhd, impulsivitet och starka känslor

Adhd kan bland annat innebära impulsivitet, uppmärksamhetssvårigheter och svårigheter med självreglering. Det betyder inte att personer med adhd automatiskt tar sexuella risker. Däremot kan vissa få svårare att stanna upp, planera eller tänka igenom konsekvenser när en situation är känsloladdad.

Det kan exempelvis påverka:

• användning av kondom eller andra preventivmedel
• beslut som fattas under stark upphetsning
• sexuella situationer där alkohol eller droger förekommer
• att skicka nakenbilder utan att hinna överväga riskerna
• förmågan att komma ihåg preventivmedel
• stark förälskelse eller snabbt skiftande känslor
• behovet av nyhet, spänning eller stimulans

Forskning visar samband mellan adhd-symtom och vissa sexuella riskbeteenden, men resultaten beskriver grupper och ska inte användas för att bedöma en enskild person. Studie om adhd och sexuellt risktagande

Praktiska strategier kan vara att ha kondomer lättillgängliga, använda påminnelser för preventivmedel och bestämma sina personliga gränser innan man hamnar i en intensiv situation.

Rutiner, förutsägbarhet och spontanitet

En person kan behöva veta i förväg vad som ska hända för att känna sig trygg. En annan kan uppleva planering som kravfylld och föredra spontanitet. I en relation kan olika behov ibland krocka.

Planerad närhet behöver inte vara mindre romantisk. Att i förväg prata om tid, plats, belysning, beröring och gränser kan minska stress och göra det lättare att vara närvarande.

En överenskommelse är samtidigt aldrig ett bindande löfte om sex. Samtycke måste finnas i stunden och får alltid tas tillbaka.

NPF och samtycke

Samtycke innebär att alla som deltar frivilligt visar att de vill. I Sverige är grundprincipen att sex ska vara frivilligt. Passivitet eller frånvaro av motstånd är inte samma sak som ett ja. 1177 om sex och samtycke

Ett samtycke ska vara:

• frivilligt
• aktuellt i stunden
• möjligt att ta tillbaka
• specifikt för det som sker
• fritt från hot, manipulation och tjat

Ett ja till en sak är inte ett ja till allt. Ett ja vid ett tidigare tillfälle gäller inte automatiskt nästa gång. En person som sover eller är så påverkad att hen inte kan uttrycka sin vilja kan inte delta frivilligt.

NPF förändrar inte dessa grundprinciper. Däremot kan konkret och verbal kommunikation vara särskilt hjälpsam när någon har svårt att tolka kroppsspråk eller själv uttrycka sina behov.

Samtycke handlar också om rätten att säga nej

Vissa personer med NPF har under uppväxten fått mycket träning i att lyda, anpassa sig och göra som andra säger. Det kan göra det svårare att känna efter, protestera eller säga nej när någon går över en gräns.

Därför behöver barn och unga inte bara lära sig att respektera andras gränser. De behöver också få veta:

• Min kropp tillhör mig.
• Jag får säga nej till beröring.
• Jag behöver inte krama någon för att vara artig.
• Jag får ändra mig.
• Jag får berätta för en trygg vuxen.
• Det är aldrig mitt fel om någon annan bryter mot mina gränser.

NPF, sexuell läggning och könsidentitet

Personer med NPF kan vara heterosexuella, homosexuella, bisexuella, pansexuella, asexuella eller identifiera sig på andra sätt. De kan vara cis, trans, icke-binära eller fortfarande utforska sin identitet.

Flera studier har funnit en större variation av sexuella läggningar och könsidentiteter bland autistiska personer än i jämförelsegrupper. I en amerikansk studie uppgav drygt 41 procent av de autistiska vuxna deltagarna en sexuell minoritetsidentitet. Siffran ska inte tolkas som att den gäller alla autistiska personer eller alla länder, men den visar vikten av inkluderande information. Studie om sexuell identitet bland autistiska vuxna

Autism orsakar inte en viss sexuell läggning eller könsidentitet. Personens egen beskrivning ska tas på allvar, utan att identiteten automatiskt förklaras bort som ett symtom eller specialintresse.

Relationer när en eller båda har NPF

En relation behöver inte följa en bestämd mall. Vissa vill bo tillsammans, andra mår bättre av separata hem. Några vill ha mycket fysisk närhet, andra föredrar närhet genom samtal, gemensamma intressen eller praktisk omtanke.

Vanliga områden att prata konkret om är:

• Hur visar vi att vi vill ha närhet?
• Vilken beröring tycker vi om?
• Hur märker vi att någon behöver en paus?
• Hur hanterar vi avvisanden utan att skuldbelägga?
• Hur mycket återhämtning behöver vi?
• Vill vi planera tid för närhet?
• Hur fördelar vi ansvar och initiativ?
• Hur pratar vi om preventivmedel och sexuell hälsa?

Det kan vara hjälpsamt att prata utanför den sexuella situationen, när båda är lugna. Då blir det lättare att uttrycka behov utan tidspress.

Varierande lust är normalt

NPF avgör inte hur stor sexuell lust en person har. Lust kan vara stark, svag, situationsberoende eller helt frånvarande. Den kan påverkas av stress, sömn, hormoner, läkemedel, konflikter, psykisk hälsa och sensorisk belastning.

Någon kan periodvis bli mycket fokuserad på sex eller en relation. En annan kan tappa all lust när vardagen kräver för mycket energi. Båda upplevelserna kan förekomma utan att vara fel.

Om förändrad lust, smärta eller sexuella svårigheter orsakar lidande kan man vända sig till exempelvis en vårdcentral, ungdomsmottagning, barnmorskemottagning, habilitering eller sexologiskt utbildad behandlare. Ändra inte medicinering på egen hand.

Utsatthet och behovet av förebyggande kunskap

Personer med funktionsnedsättning har samma sexuella rättigheter som andra, men tillgången till kunskap, stöd och anpassad vård är inte alltid jämlik. Myndigheten för delaktighet om sexuell och reproduktiv hälsa

Forskning visar dessutom en förhöjd utsatthet för olika former av våld och sexuella övergrepp bland autistiska personer. En metaanalys uppskattade att omkring 40 procent av deltagarna i de inkluderade studierna hade erfarenhet av sexuell utsatthet. Resultaten varierade mellan studierna och ska tolkas försiktigt, men de visar ett tydligt behov av förebyggande arbete. Metaanalys om utsatthet bland autistiska personer

Förebyggande arbete bör inte bygga på rädsla eller på att begränsa personens självständighet. Det bör i stället ge kunskap om:

• kroppslig integritet
• frivillighet och samtycke
• trygga och otrygga relationer
• manipulation, tjat och maktobalans
• rätten att säga nej och avbryta
• nakenbilder, chattar och kontakt på nätet
• preventivmedel och könssjukdomar
• vart man kan vända sig efter en obehaglig händelse

Ansvaret för ett övergrepp ligger alltid hos den som utsätter någon – aldrig hos den utsatta personen.

Att prata med barn och unga med NPF om sexualitet

Barn och unga med NPF behöver saklig och åldersanpassad kunskap på samma sätt som andra. Informationen kan däremot behöva vara tydligare, mer konkret och återkomma flera gånger.

Bra utgångspunkter är att:

• använda korrekta och begripliga ord för kroppen
• skilja mellan privata och offentliga handlingar utan att skapa skam
• förklara både egna och andras gränser
• använda konkreta exempel och vardagssituationer
• prata om internet, nakenbilder och pornografi
• undvika vaga formuleringar och dolda budskap
• kontrollera vad barnet faktiskt har förstått
• använda bildstöd när det underlättar
• skapa utrymme för frågor utan att reagera dömande

En regel som "man får inte röra andra" blir för generell. En tydligare förklaring kan vara: "Du får röra en annan persons kropp när personen visar att den vill och beröringen passar i situationen. Om du är osäker ska du fråga."

Habilitering & Hälsa erbjuder bland annat bildstöd om kropp, relationer och sexuell hälsa. De betonar att en tillåtande och positiv samtalsmiljö gör det lättare att ställa frågor och berätta om erfarenheter. Bildstöd om sexuell hälsa

Ett positivt och respektfullt perspektiv

Samtal om NPF och sexualitet handlar ofta om risker. Riskkunskap är viktig, men sexualitet är också närhet, glädje, identitet, njutning och gemenskap.

Personer med NPF ska inte betraktas som könlösa, omogna eller oförmögna att ha relationer. De ska inte heller beskrivas som automatiskt gränslösa eller riskbenägna. Ett respektfullt förhållningssätt utgår från varje persons egna behov, önskemål, styrkor och rättigheter.

Tydlighet, kunskap och anpassningar handlar inte om att göra sexualiteten klinisk. Det handlar om att skapa bättre möjligheter till trygga, ömsesidiga och positiva erfarenheter.

Sammanfattning

NPF kan påverka hur en person upplever beröring, tolkar kroppens signaler, kommunicerar, hanterar impulser och navigerar i relationer. Påverkan ser olika ut för varje individ.

Det viktigaste är att:

• inte göra antaganden utifrån en diagnos
• prata tydligt om önskemål och gränser
• säkerställa aktivt och frivilligt samtycke
• respektera sensoriska och känslomässiga behov
• erbjuda konkret och inkluderande sexualkunskap
• ta personens identitet och upplevelser på allvar
• söka professionellt stöd när sexualiteten orsakar lidande eller problem

Sexualitet är en del av människans hälsa och liv – även för personer med NPF.

Artikeln innehåller generell information och ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk eller sexologisk rådgivning.

FAQ om NPF och sexualitet

Påverkar NPF den sexuella lusten?

NPF avgör inte hur stor sexuell lust en person har. Vissa kan ha stark lust, andra låg eller ingen lust. Stress, sömn, sensorisk belastning, psykisk hälsa, hormoner, läkemedel och relationens situation kan också påverka.

Kan autism göra att man inte vill bli berörd?

Ja, vissa autistiska personer är känsliga för beröring eller särskilda typer av beröring. Andra tycker mycket om fysisk närhet eller djupare tryck. Behovet är individuellt och kan variera från dag till dag.

Kan personer med NPF ha kärleksrelationer?

Absolut. Personer med NPF kan ha kärleksrelationer, sex, familj och nära relationer precis som andra. Relationens form och behovet av kommunikation eller anpassningar varierar mellan individer.

Hur påverkar adhd sexualiteten?

Impulsivitet, känslomässig intensitet, uppmärksamhet och behov av stimulans kan påverka sexuella beslut och relationer hos vissa personer med adhd. För andra har adhd liten eller ingen märkbar påverkan på sexualiteten.

Vad innebär samtycke vid sex?

Samtycke innebär att alla deltar frivilligt och visar att de vill. Samtycket måste finnas under hela situationen och kan tas tillbaka när som helst. Tystnad, passivitet eller frånvaro av motstånd är inte automatiskt ett samtycke.

Hur kan man göra samtycke tydligare för en person med autism?

Använd raka frågor och tydliga svar i stället för antydningar. Fråga exempelvis "Vill du att jag fortsätter?" eller "Får jag kyssa dig?". Vid osäkerhet ska man pausa och fråga.

Är det vanligare att autistiska personer identifierar sig som hbtqi+?

Flera studier har funnit en större variation av sexuella läggningar och könsidentiteter bland autistiska personer än i jämförelsegrupper. Det innebär inte att autism orsakar en viss identitet. Varje persons egen beskrivning ska respekteras.

Hur pratar man med barn med NPF om sex och kroppen?

Använd åldersanpassade, konkreta och korrekta ord. Förklara kroppslig integritet, privata situationer, samtycke och rätten att säga nej. Upprepa informationen och använd vid behov bilder, berättelser eller konkreta exempel.

Kan NPF öka risken att utsättas för sexuella övergrepp?

Forskning visar en förhöjd utsatthet bland framför allt autistiska personer. Det betyder inte att NPF orsakar övergrepp. Ansvaret ligger alltid hos förövaren. Tydlig kunskap om gränser, relationer, samtycke och vart man kan söka hjälp är viktig.

Vart kan man vända sig med frågor om NPF och sexualitet?

Beroende på ålder och behov kan man kontakta en ungdomsmottagning, vårdcentral, barnmorskemottagning, habilitering eller en behandlare med sexologisk kompetens. Vid misstanke om sexuellt övergrepp kan man även kontakta vården eller polisen. Ring 112 vid akut fara.