Har du någon gång känt att du vet att något känns fel – men inte kunnat sätta ord på vad?

Eller har du fått frågan:

"Hur mår du?"

...och upptäckt att du inte riktigt vet svaret?

För vissa händer detta ibland.

För andra är det en stor del av vardagen.

Detta fenomen kallas alexitymi och är betydligt vanligare hos personer med autism och ADHD än i befolkningen i stort.

Trots det är kunskapen fortfarande låg.

Vad betyder alexitymi?

Ordet alexitymi kommer från grekiskan och betyder ungefär:

"inga ord för känslor."

Det innebär dock inte att personen saknar känslor.

Tvärtom.

Personer med alexitymi kan känna känslor lika starkt som andra – ibland starkare.

Skillnaden är att det kan vara svårt att:

• Identifiera känslor.
• Tolka känslor.
• Sätta ord på känslor.
• Förstå varför känslorna uppstår.

Hur känns alexitymi?

Många beskriver det som att försöka läsa en bok på ett språk man inte riktigt kan.

Man vet att informationen finns där.

Men den är svår att tolka.

Exempel:

Man känner att kroppen är spänd.

Man har ont i magen.

Man känner sig orolig.

Men man vet inte om det handlar om:

• Stress.
• Ilska.
• Rädsla.
• Besvikelse.
• Sorg.

Känslan finns där, men etiketten saknas.

Alexitymi är inte samma sak som att vara känslokall

Detta är en av de vanligaste missuppfattningarna.

Personer med alexitymi uppfattas ibland som:

• Ointresserade.
• Kalla.
• Oempatiska.
• Avståndstagande.

I verkligheten handlar det ofta om motsatsen.

Många känner väldigt mycket men har svårt att förstå eller uttrycka det.

Det kan göra att omgivningen feltolkar personen.

Hur vanligt är alexitymi?

I den allmänna befolkningen uppskattas alexitymi förekomma hos ungefär 10 procent.

Hos personer med autism är siffran betydligt högre.

Olika studier har visat att mellan 40 och 65 procent av autistiska personer uppvisar tydliga drag av alexitymi.

Det innebär att mycket av det som tidigare tillskrivits autism i själva verket kan vara kopplat till alexitymi.

Alexitymi och autism

Under många år trodde forskare att vissa sociala svårigheter vid autism berodde på nedsatt empati.

Nyare forskning har visat att bilden är betydligt mer komplex.

Många autister har tvärtom en stark empatisk förmåga.

Det som ibland saknas är inte känslor eller omtanke.

Det är förmågan att identifiera och beskriva känslor – både hos sig själv och ibland hos andra.

Här kommer alexitymi in som en möjlig förklaring.

Kopplingen till interoception

Alexitymi och interoception hänger ofta nära ihop.

Interoception är kroppens förmåga att registrera signaler inifrån kroppen.

Exempel:

• Hjärtklappning.
• Muskelspänningar.
• Magkänslor.
• Andning.
• Stressreaktioner.

Om dessa signaler är svåra att tolka blir det också svårare att förstå vilken känsla som ligger bakom.

Därför ser forskare idag en stark koppling mellan alexitymi och annorlunda interoception.

Hur märks alexitymi i vardagen?

Alexitymi kan visa sig på många olika sätt.

Svårt att svara på hur man mår

När någon frågar:

"Hur känns det?"

kan svaret bli:

"Jag vet inte."

Och personen menar det bokstavligen.

Känslor upptäcks sent

Många upptäcker först efteråt att de varit:

• Stressade.
• Arga.
• Ledsna.
• Utmattade.

Kroppen talar först

Istället för att märka känslan märker personen:

• Huvudvärk.
• Magont.
• Trötthet.
• Muskelspänningar.

Konflikter kan bli svårare

Om man inte vet vad man känner blir det också svårare att förklara det för andra.

Alexitymi vid ADHD

Även personer med ADHD rapporterar alexitymiska drag oftare än genomsnittet.

Det kan bidra till:

• Känslomässig överbelastning.
• Impulsiva reaktioner.
• Svårigheter att reglera känslor.
• Missförstånd i relationer.

Ibland märks känslan först när den blivit mycket stark.

Kan barn ha alexitymi?

Ja.

Barn kan exempelvis:

• Ha svårt att beskriva känslor.
• Reagera kraftigt utan att förstå varför.
• Svara "jag vet inte" på frågor om känslor.
• Beskriva känslor som kroppsliga besvär.

Många vuxna inser först senare i livet att dessa svårigheter funnits sedan barndomen.

Är alexitymi en diagnos?

Nej.

Alexitymi är inte en egen diagnos.

Det är ett personlighetsdrag eller ett funktionssätt som kan förekomma tillsammans med:

• Autism
• ADHD
• Ångest
• Depression
• PTSD
• Utmattning

Men även hos personer utan någon diagnos alls.

Kan alexitymi bli bättre?

Ja, många upplever att förståelsen för sina känslor förbättras med tiden.

Strategier som kan hjälpa är:

Känslodagböcker

Att regelbundet skriva ner:

• Vad som hänt.
• Hur kroppen känns.
• Vad man tror att man känner.

Känslohjul

Visuella verktyg som hjälper till att identifiera olika känslor.

Kroppsskanning

Att regelbundet stanna upp och fråga:

• Hur känns kroppen?
• Är jag spänd?
• Är jag lugn?
• Är jag stressad?

Samtal och psykoedukation

Kunskap om känslor gör det ofta lättare att känna igen dem.

Därför är kunskap om alexitymi viktig

Många personer har gått genom livet och trott att de är:

• Känslokalla.
• Oempatiska.
• Konstiga.
• Trasiga.

När de lär sig om alexitymi faller många pusselbitar på plats.

Problemet är inte att känslor saknas.

Problemet är att känslorna ibland saknar en tydlig översättning.

Sammanfattning

Alexitymi innebär svårigheter att identifiera, förstå och beskriva känslor.

Det handlar inte om att sakna känslor, utan om att ha svårt att tolka dem.

Alexitymi är vanligare vid:

• Autism
• ADHD
• PTSD
• Ångest
• Utmattning

Kunskap om alexitymi kan hjälpa människor att förstå sig själva bättre och minska känslan av att vara annorlunda eller missförstådd.

För många blir upptäckten av alexitymi en viktig förklaring till något de kämpat med hela livet utan att veta vad det heter.

FAQ – Alexitymi: När känslorna är svåra att förstå

Vad är alexitymi?

Alexitymi innebär svårigheter att identifiera, förstå och beskriva sina egna känslor. Det handlar inte om att sakna känslor, utan om att ha svårt att tolka dem.

Är alexitymi en diagnos?

Nej. Alexitymi är inte en egen diagnos utan ett personlighetsdrag eller ett sätt som hjärnan bearbetar känslor på.

Vad betyder ordet alexitymi?

Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär:

• A = utan
• Lexis = ord
• Thymos = känsla

Direkt översatt brukar det beskrivas som "inga ord för känslor".

Har personer med alexitymi känslor?

Ja, absolut.

En av de största missuppfattningarna är att personer med alexitymi saknar känslor. De känner oftast lika mycket som andra människor, men har svårare att förstå exakt vad de känner.

Är alexitymi samma sak som att vara känslokall?

Nej.

Att vara känslokall innebär att man inte påverkas särskilt mycket känslomässigt.

Alexitymi handlar istället om att känslorna finns där, men att de är svåra att identifiera och beskriva.

Är alexitymi samma sak som brist på empati?

Nej.

Många personer med alexitymi är mycket empatiska och bryr sig djupt om andra människor.

Däremot kan de ibland ha svårt att tolka eller uttrycka känslor på det sätt som omgivningen förväntar sig.

Hur vanligt är alexitymi?

I den allmänna befolkningen uppskattas ungefär 10 procent ha tydliga alexitymiska drag.

Är alexitymi vanligt vid autism?

Ja.

Forskning visar att alexitymi är betydligt vanligare hos autistiska personer än i befolkningen i stort.

Många studier uppskattar att mellan 40 och 65 procent av autistiska personer har tydliga alexitymiska drag.

Är alexitymi vanligt vid ADHD?

Ja.

Alexitymi förekommer även oftare hos personer med ADHD än hos genomsnittsbefolkningen.

Har alla autister alexitymi?

Nej.

Många autister har inte alexitymi alls, medan andra upplever stora svårigheter.

Autism och alexitymi är två olika saker.

Hur vet jag om jag har alexitymi?

Vanliga tecken kan vara:

• Du har svårt att beskriva hur du känner dig.
• Du svarar ofta "jag vet inte" när någon frågar hur du mår.
• Du märker känslor först när de blivit mycket starka.
• Du har lättare att beskriva tankar än känslor.
• Du känner ofta kroppsliga symptom utan att förstå orsaken.

Kan barn ha alexitymi?

Ja.

Många barn med alexitymi har svårt att sätta ord på sina känslor och kan istället uttrycka dem genom beteenden eller kroppsliga reaktioner.

Hur märks alexitymi hos barn?

Barn kan exempelvis:

• Bli arga utan att förstå varför.
• Ha svårt att beskriva känslor.
• Säga att de har ont i magen istället för att säga att de är oroliga.
• Ha svårt att prata om sina upplevelser.

Hur märks alexitymi hos vuxna?

Många vuxna beskriver att de:

• Inte vet hur de mår.
• Har svårt att förstå sina reaktioner.
• Blir överväldigade utan förvarning.
• Har svårt att prata om känslor i relationer.

Kan alexitymi påverka relationer?

Ja.

Missförstånd kan uppstå när andra förväntar sig känslomässiga förklaringar som personen själv har svårt att formulera.

Kan alexitymi påverka vänskap?

Ja.

Vänner kan ibland tolka personen som ointresserad eller avståndstagande trots att personen egentligen bryr sig mycket.

Kan alexitymi påverka kärleksrelationer?

Ja.

Det kan ibland vara svårt att uttrycka:

• Kärlek
• Saknad
• Besvikelse
• Oro
• Tacksamhet

Det betyder dock inte att känslorna inte finns.

Varför märker jag ofta känslor först i efterhand?

Många med alexitymi behöver längre tid för att bearbeta sina känslor.

Det är vanligt att förstå vad man känt flera timmar eller dagar efter en situation.

Varför känner jag mest kroppsliga symptom?

Känslor påverkar kroppen.

Många med alexitymi märker exempelvis:

• Magont
• Huvudvärk
• Muskelspänningar
• Trötthet

innan de förstår att de egentligen är stressade eller ledsna.

Vad är kopplingen mellan alexitymi och interoception?

Interoception är kroppens förmåga att känna signaler från insidan av kroppen.

Om dessa signaler är svåra att tolka blir det också svårare att förstå vilka känslor de representerar.

Kan alexitymi orsaka ångest?

Inte direkt.

Men svårigheter att förstå sina känslor kan göra att stress och oro blir svårare att hantera.

Kan alexitymi bidra till utmattning?

Ja.

Om man har svårt att märka stress, överbelastning eller behov av återhämtning kan kroppen pressas längre än vad som är hälsosamt.

Har personer med alexitymi mindre känslor än andra?

Nej.

Många upplever tvärtom mycket starka känslor.

Skillnaden ligger i förmågan att identifiera och beskriva dem.

Kan personer med alexitymi gråta?

Ja.

Alexitymi påverkar inte om man har känslor eller inte.

Det påverkar främst förmågan att förstå och uttrycka dem.

Kan man ha alexitymi utan autism eller ADHD?

Ja.

Alexitymi förekommer även hos personer utan någon neuropsykiatrisk diagnos.

Är alexitymi kopplat till trauma?

Ja, ibland.

Alexitymiska drag kan förekomma vid exempelvis PTSD, långvarig stress eller andra svåra livshändelser.

Kan alexitymi förändras över tid?

Ja.

Många upplever att förståelsen för känslor förbättras med erfarenhet, kunskap och träning.

Kan man träna upp sin förmåga att förstå känslor?

Ja.

Många upplever hjälp av:

• Känslodagböcker
• Känslohjul
• Psykoedukation
• Samtalsterapi
• Reflektion kring kroppens signaler

Vad är ett känslohjul?

Ett känslohjul är ett visuellt hjälpmedel som visar olika känslor och hur de hänger ihop.

Det kan hjälpa personer med alexitymi att hitta ord för sina upplevelser.

Är alexitymi ett problem som måste behandlas?

Inte nödvändigtvis.

Många lever väl med alexitymi. Problem uppstår främst när svårigheterna leder till stress, missförstånd eller psykisk ohälsa.

Kan alexitymi vara en styrka?

I vissa situationer kan personer med alexitymi vara mindre påverkade av känslomässigt brus och istället fokusera mer på fakta, logik och problemlösning.

Det varierar dock mycket mellan individer.

Hur får man veta om man har alexitymi?

Det finns olika frågeformulär och bedömningsinstrument som används inom forskning och vård, men ingen enskild metod kan ge ett definitivt svar.

Kort sammanfattning

Alexitymi innebär svårigheter att:

• Identifiera känslor.
• Förstå känslor.
• Sätta ord på känslor.
• Tolka kroppens känslosignaler.

Det handlar inte om att sakna känslor eller empati.

Alexitymi är vanligare vid autism och ADHD och har en stark koppling till interoception – kroppens förmåga att känna signaler från insidan. För många blir kunskap om alexitymi en viktig pusselbit för att bättre förstå sig själva och sina relationer.