"Hur kan det ljudet störa dig så mycket?"

Det är en fråga som många personer med sensorisk känslighet har fått höra.

För den som inte själv upplever det kan det vara svårt att förstå hur ett blinkande lysrör, en skramlande besticklåda, en stark parfym eller flera människor som pratar samtidigt kan kännas så överväldigande.

Men för många personer med autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar handlar det inte om att vara "känslig" i vanlig mening.

Det handlar om hur hjärnan tar emot, filtrerar och bearbetar information från våra sinnen.

Vad betyder sensorisk känslighet?

Sensorisk känslighet innebär att en person reagerar starkare eller annorlunda på sinnesintryck som ljud, ljus, beröring, dofter, smak, temperatur eller visuella intryck.

Alla människor bearbetar sinnesintryck olika, men hos vissa personer kan hjärnans "filter" fungera på ett sätt som gör att vissa intryck upplevs som mycket starka eller svåra att ignorera.

Det kan exempelvis innebära att:

• En vanlig konversation i ett café känns som tio samtal samtidigt.
• Ett klädesplagg med en söm eller en etikett känns outhärdligt störande.
• Ett blinkande lysrör blir omöjligt att sluta lägga märke till.
• En viss lukt kan göra det svårt att koncentrera sig.
• En lätt beröring kan kännas obehaglig eller smärtsam.

Det som andra människor knappt registrerar kan därför ta en stor mängd energi att hantera.

Sensorisk känslighet är mycket vanligt vid autism

Sensoriska skillnader är en central del av autism och ingår idag i de diagnostiska kriterierna för autism enligt DSM-5.

Forskning visar att mellan cirka 70–90 procent av autistiska personer upplever någon form av sensorisk känslighet eller annorlunda sensorisk bearbetning.

Det kan handla om överkänslighet (hypersensitivitet), där intryck blir för starka, men också underkänslighet (hyposensitivitet), där personen behöver mer stimulans för att känna eller registrera ett intryck.

En och samma person kan dessutom vara överkänslig inom vissa områden och underkänslig inom andra.

ADHD och sensoriska svårigheter – en mindre känd del av diagnosen

När människor tänker på ADHD är det ofta koncentrationssvårigheter, impulsivitet och rastlöshet som kommer först.

Men forskning visar att även många personer med ADHD upplever sensoriska utmaningar.

Det kan till exempel handla om:

• Svårigheter att sortera bort bakgrundsljud.
• Att bli distraherad av små rörelser eller ljus.
• Att vissa kläder eller material känns obehagliga.
• Att starka lukter eller miljöer med många intryck blir utmattande.

En studie visar att personer med ADHD oftare rapporterar sensoriska bearbetningssvårigheter jämfört med personer utan ADHD.

Det kan bidra till den mentala trötthet som många med ADHD beskriver efter en dag fylld av intryck.

När hjärnan aldrig får vila – sensorisk överbelastning

Föreställ dig att du sitter på en restaurang.

De flesta människor kan automatiskt sortera bort:

• Bestick som skramlar.
• Musik i bakgrunden.
• Andra människors samtal.
• Lampor och rörelser i rummet.

Hjärnan prioriterar det viktiga och dämpar resten.

För en person med sensorisk känslighet kan hjärnan istället registrera allt samtidigt.

Resultatet kan bli det som kallas sensorisk överbelastning.

Vanliga tecken är:

• Huvudvärk.
• Extrem trötthet.
• Irritation eller stark stress.
• Svårt att tänka klart.
• Behov av att lämna situationen.
• Ökad ångest.
• Känslomässiga reaktioner eller sammanbrott.

Det är inte ett tecken på svaghet – det är ett tecken på att nervsystemet har fått mer information än det klarar av att bearbeta just då.

Sensorisk känslighet – en av de mest osynliga utmaningarna vid NPF

För många människor är det svårt att förstå hur något så vardagligt som en blinkande lampa, en etikett i ett klädesplagg eller ljudet från ett kylskåp kan skapa en så stark stressreaktion.

Men forskningen visar att sensoriska skillnader är en av de vanligaste delarna av många neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – framför allt autism, men även ADHD.

En modern systematisk forskningsöversikt från 2024 uppskattar att upp till 90 procent av personer med autism upplever någon form av avvikande sensorisk bearbetning. Skillnaderna kan finnas inom alla sinnesområden – hörsel, syn, känsel, lukt, smak samt balans- och kroppsuppfattning.

Även vid ADHD är sensoriska svårigheter betydligt vanligare än många känner till. Nyare forskning från 2024 visar att omkring hälften av barn med ADHD uppvisar tydliga svårigheter inom sensorisk bearbetning, exempelvis problem med att filtrera bort ljud eller hantera många samtidiga intryck.

Det betyder inte att alla med autism eller ADHD upplever världen på samma sätt. Sensoriska skillnader kan vara mycket individuella.

En person kan exempelvis:

• Uppleva ljud som smärtsamt starka.
• Bli extremt störd av blinkande lampor.
• Ha svårt för vissa kläder, material eller sömmar.
• Känna starkt obehag av vissa lukter.
• Söka intensiv stimulans genom rörelse, beröring eller tryck.

En och samma person kan dessutom vara överkänslig för vissa sinnen och underkänslig för andra. Någon kan exempelvis ha svårt att tolerera höga ljud men samtidigt ha ett starkt behov av rörelse eller djupa tryck.

När sensorisk stress blir kronisk

Ett viktigt perspektiv som ofta missas är att sensorisk belastning inte bara handlar om de tillfällen då någon får en tydlig överbelastning.

Det kan handla om hundratals små stressmoment varje dag.

Föreställ dig att du under en vanlig arbetsdag behöver lägga aktiv energi på att:

• ignorera ett surrande ventilationssystem
• stå ut med en skavande tröja
• filtrera bort flera pågående samtal
• hantera stark belysning
• dölja att du är stressad av miljön omkring dig

För en person utan sensorisk känslighet sker mycket av denna filtrering automatiskt. För en person med sensoriska skillnader kan hjärnan behöva arbeta betydligt mer för att sortera och hantera informationen.

Över tid kan den ökade belastningen bidra till:

• Mental trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Irritabilitet
• Stress och oro
• Svårigheter med känsloreglering
• Ökat behov av återhämtning

Forskning från 2024 som analyserade data från över 11 000 autistiska deltagare visade dessutom ett tydligt samband mellan högre nivåer av sensoriska svårigheter och en ökad förekomst av psykiska belastningar såsom ångest och andra emotionella svårigheter. Det betyder inte att sensorisk känslighet automatiskt orsakar psykisk ohälsa, men det visar hur stor betydelse den dagliga sensoriska belastningen kan ha för välmåendet.

"Du överdriver" – en av de vanligaste missuppfattningarna

En stor utmaning med sensorisk känslighet är att den ofta är osynlig.

En person som lämnar en högljudd restaurang, behöver hörselkåpor i en klassrumsmiljö eller klipper bort alla etiketter från sina kläder kan av omgivningen uppfattas som "petig" eller "överkänslig".

I verkligheten handlar det ofta om att personen försöker förebygga en överbelastning innan kroppen och hjärnan når sin gräns.

Att använda hjälpmedel som hörselkåpor, brusreducerande hörlurar, taktila hjälpmedel eller tyngdprodukter handlar därför inte om att undvika livet – utan om att skapa bättre förutsättningar för att kunna delta i det.

Framtidens NPF-stöd handlar inte om att tåla mer – utan att förstå mer

Historiskt har personer med sensoriska svårigheter ofta fått höra att de måste vänja sig, träna bort sina reaktioner eller försöka ignorera det som stör.

Dagens syn på NPF handlar i större utsträckning om att förstå individuella behov och skapa miljöer där fler människor kan fungera på sina egna villkor.

Precis som glasögon hjälper en person med nedsatt syn kan sensoriska hjälpmedel vara ett verktyg som gör vardagen mindre belastande.

Målet är inte att förändra personen – målet är att skapa rätt förutsättningar för personen att må bra och använda sin energi till det som är viktigt.

Varför blir man så trött av ljud och intryck?

Många beskriver en enorm trötthet efter en dag i en högljudd miljö, en skola, ett kontorslandskap eller en social aktivitet.

Anledningen är att hjärnan ständigt arbetar för att:

• Filtrera bort oviktiga ljud.
• Anpassa sig till obehagliga intryck.
• Försöka koncentrera sig trots störningar.
• Kontrollera sina reaktioner inför andra människor.

Denna ständiga bearbetning kräver energi.

Det är därför en person med sensorisk känslighet kan komma hem efter en helt vanlig dag och känna sig fullständigt slut.

Hjälpmedel och strategier som kan göra vardagen enklare

Det finns ingen lösning som passar alla, eftersom alla sinnesupplevelser är olika.

Många personer upplever dock att följande kan hjälpa:

Hörsel och ljud

• Hörselkåpor.
• Brusreducerande hörlurar.
• En lugn plats för återhämtning.
• Möjlighet att ta pauser från högljudda miljöer.

Beröring och taktila behov

• Mjuka kläder utan störande sömmar.
• Taktila hjälpmedel och fidgetprodukter.
• Tyngdprodukter som kan ge en känsla av lugn.

Struktur och förutsägbarhet

• Att planera krävande aktiviteter.
• Att veta hur en miljö ser ut i förväg.
• Att schemalägga återhämtning.

Små anpassningar kan göra en stor skillnad.

Sensorisk känslighet handlar inte om att vara "överkänslig"

En av de största missuppfattningarna är att personer med sensoriska svårigheter bara behöver vänja sig.

Men att ständigt utsätta sig för överväldigande intryck kan leda till ökad stress, utmattning och minskad möjlighet att fungera i vardagen.

Att använda hjälpmedel som hörselkåpor eller fidgets är därför inte att "ge efter" för ett problem.

Det är ett sätt att skapa rätt förutsättningar för hjärnan.

Kunskap skapar förståelse

Sensorisk känslighet är en osynlig utmaning som många människor bär med sig varje dag.

För en person med autism, ADHD eller annan NPF kan världen ibland vara betydligt högre, ljusare och mer intensiv än den är för andra.

När vi förstår att människor upplever sinnesintryck på olika sätt kan vi skapa en mer inkluderande vardag.

Med rätt kunskap, rätt anpassningar och rätt hjälpmedel kan den energi som går åt till att hantera omgivningen istället användas till det som verkligen betyder något.

På NPFbutiken tror vi att förståelse är första steget mot en vardag som fungerar – för alla.

Vanliga frågor om sensorisk känslighet

Vad är sensorisk känslighet?

Sensorisk känslighet innebär att hjärnan bearbetar sinnesintryck som ljud, ljus, beröring, dofter, smak, rörelse eller visuella intryck på ett annorlunda sätt.

För vissa innebär det att vissa intryck blir mycket starka och överväldigande, medan andra kan behöva mer stimulans för att uppleva samma intryck. Sensorisk känslighet kan därför handla både om överkänslighet och underkänslighet.

Är sensorisk känslighet ett tecken på autism?

Sensoriska svårigheter är mycket vanliga vid autism och är idag en del av de diagnostiska kriterierna för autism.

Studier visar att en stor andel av autistiska personer – uppskattningsvis omkring 70–90 procent – upplever någon form av avvikande sensorisk bearbetning.

Men sensorisk känslighet betyder inte automatiskt att en person har autism. Det kan även förekomma vid exempelvis ADHD eller hos personer utan någon NPF-diagnos.

Kan ADHD orsaka ljudkänslighet och sensoriska problem?

Ja. Forskning visar att många personer med ADHD upplever svårigheter med sensorisk bearbetning.

Det kan exempelvis innebära att det blir svårt att sortera bort bakgrundsljud, att vissa miljöer upplevs som kaotiska eller att kroppen reagerar starkt på vissa ljud, ljus eller beröringar.

Dessa sensoriska utmaningar är en mindre känd men vanlig del av ADHD.

Varför blir jag så trött av ljud och mycket intryck?

Hjärnan arbetar hela tiden med att sortera och prioritera information från omgivningen.

Om hjärnan har svårt att filtrera bort oviktiga intryck kan den behöva arbeta betydligt hårdare för att hantera en vanlig miljö. Detta kan leda till mental trötthet, stress, irritation och ett stort behov av återhämtning efter exempelvis skola, arbete eller sociala aktiviteter.

Kan ljud verkligen göra ont?

Ja. För vissa personer med kraftig ljudkänslighet kan vissa ljud upplevas som fysiskt smärtsamma eller mycket obehagliga.

Det handlar inte om att personen överdriver, utan om hur nervsystemet bearbetar ljudsignaler. En ljudnivå som känns helt normal för en person kan upplevas som mycket intensiv av en annan.

Varför klarar jag inte vissa kläder, sömmar eller etiketter?

Taktil känslighet är en vanlig form av sensorisk känslighet.

Vissa personer upplever att kläder med hårda sömmar, lappar, vissa tyger eller ett visst tryck mot huden skapar ett obehag som är svårt att ignorera.

Det kan göra att valet av kläder blir en viktig del av att skapa en fungerande vardag.

Kan man ha sensorisk känslighet utan en NPF-diagnos?

Ja. Sensoriska skillnader finns hos alla människor i olika grad.

Vissa personer kan vara mycket känsliga för ljud, ljus eller beröring utan att uppfylla kriterierna för en neuropsykiatrisk diagnos. Det som ofta avgör behovet av stöd är hur mycket känsligheten påverkar vardag, arbete, studier och relationer.

Vad är sensorisk överbelastning?

Sensorisk överbelastning uppstår när mängden sinnesintryck blir större än vad hjärnan kan hantera just då.

Det kan leda till exempelvis:

• Stress eller panikkänslor
• Irritation eller ilska
• Svårigheter att tänka klart
• Behov av att lämna situationen
• Huvudvärk
• Extrem trötthet
• Känslomässiga utbrott eller att personen "stänger av"

Återhämtning och en lugnare miljö kan hjälpa nervsystemet att komma tillbaka i balans.

Kan sensorisk känslighet leda till utmattning?

Ja, för vissa personer kan en ständig kamp mot överväldigande sinnesintryck bli mycket energikrävande.

Att varje dag behöva filtrera bort höga ljud, stark belysning, många människor eller obehagliga känselintryck kan skapa en långvarig stressbelastning.

Över tid kan detta bidra till mental trötthet och ett ökat behov av återhämtning.

Hjälper hörselkåpor och andra sensoriska hjälpmedel?

Många personer med sensorisk känslighet upplever att hjälpmedel kan göra stor skillnad.

Exempel på hjälpmedel är:

• Hörselkåpor eller brusreducerande hörlurar för att minska ljudbelastning
• Fidgetprodukter och taktila hjälpmedel för självreglering
• Tyngdprodukter som kan ge en känsla av trygghet och lugn
• Visuella stöd och tydlig struktur som minskar den mentala belastningen

Rätt hjälpmedel handlar inte om att undvika världen – utan om att skapa förutsättningar för att kunna delta i den på ett hållbart sätt.

Betyder sensorisk känslighet att man är "överkänslig"?

Nej. Ordet "överkänslig" används ofta på ett sätt som kan få personen att känna att den borde tåla mer.

Sensorisk känslighet handlar däremot om hur hjärnan och nervsystemet bearbetar information. Två personer kan befinna sig i exakt samma miljö men uppleva den på helt olika sätt.

Det handlar inte om bristande vilja eller att vara svag – det handlar om att människor fungerar olika.

Sammanfattning

Sensorisk känslighet är en osynlig men mycket verklig del av många människors vardag. För personer med autism, ADHD och andra NPF-diagnoser kan ljud, ljus, beröring och andra sinnesintryck kräva en enorm mängd energi att hantera.

Med ökad kunskap, större förståelse, rätt anpassningar och hjälpmedel kan många minska den dagliga belastningen och få mer energi över till det som är viktigt i livet.

På NPFbutiken vill vi bidra med kunskap och produkter som hjälper människor att skapa en vardag som fungerar – för alla